Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Undersökningar - Helge Kjellin, Reformationen i Estland och den kyrkliga konsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
28o
helge kjellin
tionen för andra ändamål än dop, t. o. m. för rent profana behov.
Bäcken med bilder av Jesu dop förekomma först under 1600-talet.1
Det 16. århundradets insats på den kyrkliga konstens område
i Estland är ringa. Inga nya kyrkbyggnader tillkomma, man har
mer än nog från den katolska tiden och långt ifrån präster för dem
alla. Först under det följande århundradet tillkomma några nya
kyrkor, t. ex. 1605 Mustels kapell på ösel. Detta, som år 1863
ersatts av en större stenkyrka, har, enligt Körber: »Oesel einst und
jetzt», fått sitt namn, Annakyrkan, ej efter St. Anna, utan efter den
dåvarande danske ståthållarens maka Anna Sehestädt. Troligtvis
har väl dock den katolska tanken på en kyrkans heliga skyddspatron
legat till grund.
Under 1500-talet —eller slutet av 1400-talet — erhöllo emellertid
en del landskyrkor en tillbyggnad utanför sin huvudportal, en
förhall, avsedd för bl. a. vapnens förvaring under gudstjänsten, ett
»vapenhus» alltså. Om vapnens allmänna begagnande, även av
prästerna under 1600-talet, får man en livlig förnimmelse vid
genomläsning av ett generalvisitationsprotokoll från Karris kyrka på ösel år
1676. Kyrkorna fingo också nu, vanligen i väster, ett torn, om en
sådan tillbyggnad ej redan tidigare skett. Om reformationstiden
vittna också de mångenstädes förstorade och med segmentbågar
försedda fönster, som ersatte de smala, spetsbågiga, gotiska
kyrkfönstren.
Väggmålningar från reformationstiden äro icke kända i
Estland; förhållandena i landet voro icke sådana, att man kunde tänka på
någon kostbarare utsmyckning av kyrkorna, och dessutom avskräckte
ännu den katolska bildförgudningen. Ett stort konsthistoriskt
intresse erbjuder den i Nikolaikyrkans Antoniuskapell i Reval
upphängda Dödsdansmålningen, en kopia på duk från 1500-talets början
av den ursprungliga väggmålningen i Lübecks Mariakyrka (1463).
Med svensktiden, särskilt från 1600-talets mitt, då barocken härskade
och en pompösare, mer praktlysten tidsuppfattning gjorde sig
gällande, erhöllo också kyrkorna en rikare utstyrsel. Endast i en kyrka,
i St. Katharinen i Wierland, ha hittills väggmålningar från denna tid
upptäckts. Dessa synas ha tillkommit under den för sin estniska
handboksöversättning bekante prosten Heinrich Stahls tid som
1 Jfr Helge Kjellin, Ornerade mässingsfat och deras inskrifter (Äldre
kyrklig konst i Skåne, Lund 1921).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
