Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Undersökningar - Helge Kjellin, Reformationen i Estland och den kyrkliga konsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28o
helge kjellin
kolonner m. m. Nya gudar tågade in i kyrkorna, trängdes på snidade
altartavlor och predikstolar, bänkgavlar och läktarfasader — gudar
och gudinnor, halvnakna eller med åtminstone blottade ben och
armar, allegoriska figurer för kristliga dygder men icke alltid i
kristligt fromma attityder, dock försåtligt uppblandade med apostlar,
evangelister och små änglabarn — ehuru även dessa ofta på samma
sätt återgivits med renässans- och särskilt barockmänniskans kärlek
för det sinnliga. Det nyktra stränga 1800-talet blev för denna
konstens sköna bildvärld i många fall en ny bildstormarnas skärseld.
Av puritanskt nit utmönstrades många av dessa barockens brokiga
och frodiga ting. Tiden svärmade för gotik, och här i Estland
liksom i många andra länder har denna gotikbeundran många
skönhetssynder på sitt samvete.
Hur mycket av kunnande och konstnärlig känsla ligger däremot
ej i t. ex. barockens rikt utsmyckade altartavlor, predikstolar,
epitafier, m. m. Goda vittnesbörd därom lämna Nikolaikyrkans i Reval
predikstol (1624), det därstädes förvarade von Rosen’ska epitafiet
(1651) och den snidade väggen till samma familjs gravkapell (1655),
vidare Hapsals stadskyrkas altarbild från 1630, Bartholomäi (estn.
Palamuse) altartavla (1696) och predikstol samt Johanneskyrkans i
Narva predikstol från 1700-talet. Många sådana exempel skulle
kunna anföras; likaså kunde ett stort antal predikstolar uppräknas,
vilka i likhet med sistnämnda kyrkas hava sin korg stödd av en figur,
antingen Moses, Christophorus, Paulus eller Petrus. Rörande
Goldenbecks kyrkas predikstol vet man t. o. m. att den år 1626 utförts av
Marten Matties, en snidare från Hapsal. Predikstolar av sten finnas
i Keinis (1619) och Pyhalep (1636), båda på Dagö, samt rester av en
dylik i Arensburgs slottskapell.
En viss konstuppblomstring måste ha ägt rum i Estland redan
under 1500-talets senare hälft, särskilt i Reval, där en del
minnesmärken från denna tid bevarats, t. ex. den i Narva drunknade svenska
fältherrens friherre Pontus de la Gardie och hans makas Sophia
Gyllenhjelm ståtliga gravvård i dömen, ett verk av bildhuggaren
Arent Pacher, utfört enligt kontrakt av år 1589 på konung Johan III:s
befallning. Sophia Gyllenhjelm var ju också hans naturliga dotter.
I Reval vittna även den svenske hovmarskalken Oloff Rynings
gravvård (1589) och ett annat adligt epitafium av kalksten (1599), båda
i Revals St. Nikolauskyrka, om denna konstperiod, vidare »Schwar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
