Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Undersökningar - Axel Nelson, Johannes Trithemius’ skrift: »Questiones in euangelium Ioannis»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
joh. trithemius: »questionf.s in euangelium ioannis» 307
Laurentius Vallas verk efter en av honom i Parc-klostret
utanför Louvain1 år 1504 anträffad avskrift.2 Det är av stort
intresse att konstatera, att Erasmus, som först vid 34 års ålder
år 15003 i Paris gjorde närmare bekantskap med grekiskan
och således först därmed erhöll möjlighet att bedöma Nya
testamentets text på grundspråket, genast vid första bekantskapen
med Laurentius Vallas skrift förstod dess betydelse och beslöt
utgiva den från trycket. Martin Luther lärde känna arbetet i
Erasmus’ edition och citerar det flerstädes i sina skrifter.4 På
grund av kritiken av versio vulgata satte kyrkomötet i Trient
arbetet på index den 8 april 1546.5
Den ursprungligen ur italienska förutsättningar framvuxna
1 Mancini, anf. arb., s. 242 säger, att Erasmus hade funnit
handskriften »i ett bibliotek i Paris», men P. S. Allen, Opus epistolarum Des.
Erasmi Roterodami denuo recognitum et auctum, T. 1 (Oxonii 1906), s. 406
har hänvisat på uttrycket Multo quoque Erasmo debebitur ingenioso, \
Mul-taque Pa?censi gratia cænobio i den den apostoliske protonotarien Christopher
Fisher (som var Erasmus’ värd i Paris) tillägnade dikt (tryckt hos
Re-nouard, anf. arb., T. 3, s. 345), som Josse Badius Ascensius låtit sätta
efter kolofonen i Erasmus’ edition av Laurentius Vallas verk, och därur
dragit den slutsatsen, att Erasmus funnit handskriften i Parc-klostret
utanför Louvain. Redan A. Bludau, Die beiden eisten Erasmus-Ausgaben des
Neuen Testaments und ihre Gegner {Freiburg i. Br. 1902; Biblische
Studien, Bd 7: 5), s. 2 framhåller, att Erasmus funnit Vallas arbete »i ett
kloster vid Bruxelles».
2 Förutom i Baselupplagorna 1540 och 1543 av Laurentius Vallas
Opera finnes skriften omtryckt såsom särskild bok i Basel 1526 och i nästa
århundrade i Amsterdam 1630 under titeln: De collatione Novi Testamenti
libri duo. Ab i7iteritu vindicavit, recensuit, ac notas addidit jacobus ReviuS
och är dessutom intagen i de olika upplagorna av det jättelika exegetiska
samlingsverket Critici sacri (första uppl. London 1660).
3 Sedan Erasmus år 1500 i Paris börjat på allvar studera grekiska,
skriver han året därpå i ett av Allen till den 16 mars 1501 förslagsvis
daterat brev (Allens ed. av Ep. Erasmi, T. 1, s. 352) till abbot Antonius
i Bergen: »Nam Graeca quaedam forte fortuna sum nactus, in quibus
fur-tim transcribendis et pernox sum et perdius. Roget quis, quid ita me
Ca-tonis censorii delectet exemplum vt hoc aetatis libeat Graecari. Si quidem
puero mihi, pater optime, aut haec mens fuisset, aut non defuissent potius
mihi tempora, longe felicissimus essem. Nunc ita statuo, satius esse vel
serius discere quam nescire quae cum primis oportet tenere.»
4 Se K. A. Meissinger, Luthers Exegese in der Friihzeit (Leipzig
1911), s. 78, 86.
5 Se Mancini, anf. arb., s. 243.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
