Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Undersökningar - Axel Nelson, Johannes Trithemius’ skrift: »Questiones in euangelium Ioannis»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
joh. trithemius: »questiones in euangelium ioannis» 309
Den hade sitt centrum i Heidelberg1 och stod under presidium
av den för alla humanistiska strävanden varmt och
framgångsrikt ivrande biskopen i Worms Johann Dalberg, som även var
kurator för universitetet i Heidelberg, därtill utnämnd av den
pfalziske kurfursten Philip. Till sällskapet hörde ett stort antal
av tidens mest bekanta lärde i södra och mellersta Tyskland,
teologer, jurister, läkare, filosofer, matematiker, grammatiker,
historiker, skalder.2 De mest verksamma bland dem voro de
14, som äro representerade med små latinska epigram i den
under sällskapets auspicier i Nürnberg år 1501 genom Conrad
Celtis’ försorg tryckta editio princeps av den på 900-talet
levande Gandersheimnunnan Hrosvitas latinska religiösa komedier
och dikter.3 Först bland dessa fjorton kommer Johann Dalberg;
platsen därnäst innehas av Johannes Trithemius.
I sin ungdom hade Johannes Trithemius studerat några år
i Heidelberg, men hade tidigt blivit benediktinermunk och redan
vid 21 års ålder valts till sitt klosters abbot. Med ett
asketiskt fromhetsliv förenade han en osläcklig kunskapstörst, som
drev honom att tillägna sig tidens vetande på snart sagt alla
områden; lika stor lust hade han för egen litterär produktion
av allehanda slag. Mot skolastikens spetsfundigheter hade han
en utpräglad motvilja4 och hade helt försvurit sig åt
humanisternas moderna bildningsideal, samtidigt som han med tro och
förtröstan omfattade kyrkans lärosatser. Härtill kommer, att
1 Se K. HARTFELDER, Konrad Celtes und der Heidelberger
Huina-nistenkreis (i Historische Zeitschrift, Bd 47. 1882, s. 15—36).
2 Se J. Aschbach i Sitzungsberichte der phil.-hist. Classe der Kaiserl.
Akademie der Wissenschaften, Wien, Bd 60 (1868), s. n8f.
3 Opera Hrosvit$ illustris virginis et mo>iia/is Germane gente
Saxo-nica ort£ nuficr a Conrado Celle inventa (Nürnberg 1501). Ex. finnes i
Upps. univ. bibi.
1 I ett av J. Janssen, Geschichte des deutschen Volkes seit dem
Aus-gang des Mittelalters. 7. Aufl., Bd 1 (Freiburg 1897), s. 125 citerat, endast
i handskrift föreliggande arbete av Jakob Wimpheling »De arte
impres-soria» (vilket sedermera förkommit och aldrig kunnat återfinnas; se anf.
arb., s. 11) säger denne år 1507: »Trithemius räknar till tidens största
välgärningar och största lycka, att man i den teologiska undervisningen börjar
vända sig från en avsigkommen lärdoms ofruktbara och skadliga
ordklv-verier och spetsfundigheter och åter lyfter upp på ljusastaken den helige
Thomas ab Aquino, skolans ängel».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
