Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Undersökningar - Axel Nelson, Johannes Trithemius’ skrift: »Questiones in euangelium Ioannis»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
312
axel nelson
familiares och ett antal andra brev äro bevarade och av trycket
utgivna1) inströr Johannes Trithemius enligt äkta humanistsed
ofta grekiska citat, vilka vittna om en ganska vidsträckt läsning
av profangrekiska författare. Aven Nya testamentet på
grundspråket var naturligtvis föremål för hans studier. Ett
vittnesbörd därom är den i Bodleianska biblioteket i Oxford, sign.
Cod. miscell. 8, förvarade, av Johannes Trithemius egenhändigt
verkställda avskrift av Johannes’ evangelium på grekiska; samma
handskrift innehåller av hans hand även Tio Guds bud på
hebreiska.2
När d:r Ulrich Kreitwys, professor vid den av humanismens
fläktar ännu oberörda teologiska fakulteten i Köln, omkring år
1496 ställde sina bibelkritiska spörsmål till den för lärdom i de
tre språken vida bekante abboten Johannes Trithemius i Spon-
Capnion (alias Reichlen) natione Sueuus, ex oppido Portzensi oriundus,
homo eruditissimus & singularis gratiæ docendi, à quo in altioribus Græcæ
linguæ præceptis simul & Hebraicis meruit edoceri. In Hæbreo quendam
Iudæum baptizatum pauperem Heydelbergre habuit Præceptorem, quem
postea effectus Abbas huc ad se in monasterium accersens, quam diu vixit,
propter Deum enutriuit. In præscriptis duabus linguis multa volumina, &
scripta & impressa, magna sagacitate, etiam adiutorio Principum, ex Italia
& remotioribus Terris, in omni pene facultate comportauit.» Ett fragment
av en katalog över Sponheimbiblioteket, upptagande just de grekiska
böckerna, 40 till antalet, av vilka 19 voro tryck och de övriga
pergaments-eller pappershandskrifter, trycktes av J. busaeus i Paralipotnena
opuscu-lorum Petri Blesensis et Ioannis Trithemii aliorumque (Mainz 1605), s. 777
— 794; detta arbete har tyvärr icke varit mig tillgängligt. — En del data
för Conrad Celtis’ och Johannes Trithemius’ sammanträffanden äro samlade
av F. W. E. Roth i Studien und Mitteil, zur Gesch. des
Benediktiner-Ordens, Bd 37 (1916), s. 289 f.
1 Epistolae familiares trycktes i Hagenau 1536 och äro omtryckta i
Opera historica, P. 2, s. 438—572. 36 andra brev äro tryckta av J.
Bu-saeus i Johannes Trithemius’ Opera spiritualia (Mainz 1605), s. 918—965.
Övriga enstaka tryckta brev förtecknar Silbernagl, anf. arb., s. 244 f.
2 Se H. O. coxe, Catalogus codicum manuscriplorttm Bibliothecæ
Bodleianæ, P. I (Oxonii 1854), sp. 625 f. Handskriften är förtecknad av
P. lehmann i Festgabe Hermann Grauert gewidmet (Freiburg i. Br. 1910),
s. 213. I Coxes katalog meddelas handskriftens ägarelängd, vilken visar
hän till Kreuznach i mitten av 1500-talet; därav framgår, att handskriften
ursprungligen tillhört Sponheimklostret (i närheten av Kreuznach).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
