Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Undersökningar - Gösta Kellerman, Från medeltid till reformation. Kyrkliga förhållanden under den utgående medeltiden - 1. Statsindividualism och nationalism kontra universalism. Korstågstanken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I O
GÖSTA KELLERMAN
kriget varade.1 Även i Pius II:s omvändelsebrev till sultanen
är det gott om »augustinska» uttryckssätt. Allt detta kan nu
avfärdas som spegelfäkteri och retoriska fraser. Det var det
säkert också till stor del. Men traditionens makt måste ha
varit avsevärd även för de ledande kyrkopolitikerna. Och att
ideologien ännu haft en betydande makt över de breda
folklagren, kan man utgå ifrån. Om turkkrigets förmåga att
stimulera folkets offervillighet vittnar den omständigheten, att man
i Tyskland fann det lämpligt förege, att den riksskatt, som man
ville uppta för andra ändamål, skulle användas till krig mot
turkarna (»der türkische Pfennig»).2 De påvliga turkskatterna
förutsätta också en dylik offervillighet. Många lystrade
ävenledes till maningarna att personligen dra i fält mot de otrogna.3
Och därvid torde icke äventyrslust eller arbetslöshet ha varit
de enda drivkrafterna. Säkerligen ha de religiösa argumenten,
sådana de framförts i korstågspropagandan av män som den
stränge spanjoren Carvajal och den eldige minoritpredikanten
Capistrano4, spelat en ej ringa roll. Man tar nog ej fel, om
man antar, att det bärande i denna propaganda just utgjordes
av de »augustinska» slagorden.
Vid sidan av den religiöst fanatiska motivering för ett
korståg, som den »augustinska» ideologien tillhandahöll, fanns även
det mer tidstypiska fenomen, som vi vilja kalla den
»humanistiska korstågsromantiken». Denna saknar ännu sin monografiska
framställning, och det må därför här vara nog att antyda dess
existens. Den bestod väsentligen i panegyriska
korstågsmaningar, såsom Poggios till Alfons av Neapel år 1455, eller i
historiskt intresse för korstågstiden (så skrev den florentinske
statskanslern Benedetto Accolti nu det första korstågets historia).
Det romantiska draget framstår tydligt hos Basinio Basini, när
ban i Astronomica låter sin hjälte Ghismondo Malatesta i spetsen
’ Pastor I, ss. 622 ff. (jfr IV: 1. ss. 151, 159). Voigt, Enea Silvio
de’ Piccolomini II, s. 95.
2 Gothein, Politische und religiöse Volksbewegungen etc., ss. 49 ff.
3 Endast från Augsburg togo på en gång 389 män korset. De måste
dock snart återvända utan att ha uträttat något. schairer, Das religiöse
Volksleben etc., s. 118.
4 Jfr Fraknöi, ss. 4 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
