Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Undersökningar - Gösta Kellerman, Från medeltid till reformation. Kyrkliga förhållanden under den utgående medeltiden - 4. Kultur- och bildningsrörelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN MEDELTID TILL REFORMATION
IOI
tiv. De principer, som de stödde sig på, voro dels en
utpräglad biblicism (så åberopade sig Wesel på evangelierna och de
paulinska breven, ej allegoriskt, utan bokstavligt tolkade) samt
vidare framför allt den augustinska tanken om en ecclesia vera,
skild från den yttre kyrkoinstitutionen (dock ej baserad på
pre-destinationstanken). Därvid framföres samvetsprincipen (enligt
Gansfort vore det blasfemi att tvinga en kristens samvete).
Såväl Gansfort som Wesel förnekade, att påven vore »vicarius
Christi». Prästen hade uteslutande rent andliga uppgifter och
han var icke någon medlare mellan Gud och människorna.
Faktiskt förkunnades det allmänna prästadömet.
Nattvardsmagien avvisades, en spiritualiserad nattvardsuppfattning trädde
i stället. Avlaten betraktades som bedrägeri. Överhuvud
förnekade Gansfort — den ledande av de tre —
kyrkoinstitutionens betydelse för frälsningen. I fråga om gudsbegreppet
betonade man kraftigt »sola gratia». Goda verk hade ej något
egenvärde, de voro blott tecken på det nya livet. Denna
reformteologi har av RITTER karakteriserats som revolutionär.
Otvivelaktigt skar den djupt. Den blev ej heller utan sin betydelse.1
Till spridningen av såväl humanismen som »devotio
moderna» kom boktryckarko7isten att mäktigt bidraga.2 Denna
epokgörande uppfinning (fullbordad 1450) möjliggjorde en
allmännare utbredning av bildningen än tillförene, fastän
naturligtvis analfabetismen och böckernas dyrbarhet alltfortfarande
voro oöverkomliga hinder. I någon mån kunde de avhjälpas
genom bildframställningar sådana som »Speculum humanæ
sal-vationis» och »Biblia pauperum». I detta sammanhang
förtjänar också att nämnas kyrkornas bildutsmyckning, som ofta
skedde med de nämnda bildframställningarna som mönster.
Dock var den bildning, som spreds på detta sätt, givetvis
schablonmässig och ganska primitiv. For fromhetslivet hade
den emellertid sitt värde. Kyrkan förstod också att uppskatta
1 Se närmare Ritter, Romant. u. revolut. Elemente, ss. 357 ff.
2 I ett av sina första tryck (från 1476) angåvo sig »Det gemensamma
livets bröder» i Rostock vara »präster, som predika ej genom ordet,
utan genom skriften». Janssen-Pastor, Geschichte des deutschen Volkes I,
s. 15.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
