Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Undersökningar - Gösta Kellerman, Från medeltid till reformation. Kyrkliga förhållanden under den utgående medeltiden - 4. Kultur- och bildningsrörelser - 5. Kyrkan och de sociala förhållandena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 00
GÖSTA KELLERMAN
och använda den nya uppfinningen. Intill 1500 trycktes
Vul-gata nära hundra gånger och en uppbyggelseskrift sådan som
Imitatiö Christi utkom i 59 upplagor.1 Emellertid insåg man
med tiden på kyrkligt håll, att boktryckarekonsten också hade
sina stora vådor. Därför påbjöd Lateransynoden år 1515 en
kyrklig censur vid tryckandet av böcker.2
Om det tilltagande bildningsintresset under den utgående
medeltiden vittnar den mångfald nya universitet, som då kommo
till. Endast i Tyskland grundades under en tidrymd av föga
mer än två decennier icke mindre än sju nya universitet
(Greifswald 1456, Basel 1460, Freiburg 1460, Ingolstadt 1472, Trier
1473, Tübingen 1477, Mainz 1477). Det var ock nu som
universiteten i Uppsala och Köpenhamn kommo till. Trots
ny-grundningarna tyckes ändå ej studentantalet vid de äldre
universiteten ha undergått någon minskning. I Köln funnos så
omkring sekelskiftet 1500 ej mindre än omkring 2,000 lärare
och studenter.3
5. Kyrkan och de sociala förhållandena.
För att kunna rätt bedöma kyrkans inställning till de
sociala rörelserna och problemen är det nödvändigt att först
skärskåda kyrkans egen sociala sammansättning. Då det emellertid
ej finnes någon översiktlig monografi över ämnet, äro vi
hänvisade till att bilda oss en uppfattning huvudsakligen gå
grundval av det material, som framlagts rörande den tyska kyrkan.
Men man får då hålla i minnet, att en så privilegierad
adelsklass som den tyska ej förekommer på något annat håll.4
Det tyska episkopatet rekryterades till allra största delen
ur adeln. Intressant är statistiken beträffande de förnämliga
ärkebiskopsämbetena i Mainz, Trier, Köln och Magdeburg. Här
voro av 166 ämbetsinnehavare under tiden 900—1500 ej mindre
än 134 påvisbart och 9 förmodligen av ädel fri börd, medan
10 tillhörde ämbetsmannaadeln och på hela denna tid blott 4
’ Janssen-Pastor I, ss. 20, 23.
2 Pastor, Geschichte der Päpste IV: 1, s. 568.
3 Janssen-Pastor I, ss. 101, 107 f.
4 Schulte, Der Adel und die deutsche Kirche im Mittelalter, s. 92.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
