Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sigurd Lindquist, Mystikens väg och mål - I. Den inledande processen och dess fenomen - A. Den inledande metodiken - 2. Askes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 2 SIGURD LINDQUIST
ha samma förhållande som i hathayoga, där ej heller i allmänhet
askesen är av uteslutande förberedande, preliminär art, som
måste kompletteras av en annorlunda beskaffad metod i
egentlig mening; i hatha är askes ofta detsamma som yoga. En
rätt bedriven askes anses omedelbart föra till målet.
Goi.D-ziher har också denna uppfattning om süfismens askes;
personlighetens skrankor är den slöja, som döljer det gudomliga
för människans blick, men genom asketiska späkningar, som
framkalla ekstatiska tillstånd, upphäves jaget, personligheten,
dualiteten gent emot det gudomliga; därmed ernås även
fullständig känslolöshet gent emot kroppsliga retningar och även
gent emot psykiska, man är utan sorger, reflekterar ej över
nyttigt och skadligt.1 »Befria dig från alla Självets attribut
så skall du skåda ditt eget strålande väsen» säger Jalål-al-din
Rümi.2 Och Bàjezid Biståmi: »Huru länge skall ännu mellan
mig och dig finnas ett jag och ett du? Upphäv det jag, som
står emellan oss, så att jag blir intet.»3
Här möta vi alltså en positiv erfarenhet av annan art än
den etisk-asketiska, som vi förtecknade under i. B., och den
(beträffande innehållet) rent suggestiva under 2 ovan. Det
möter ej heller någon svårighet att fastslå, att erfarenheten ifråga
formellt torde vara identisk med mystikens mål, ekstasen, unio.
Jag har inordnat upplevelserna av denna art i en särskild
avdelning i schemat (i. C): mystikern har lyckats koppla bort
både »yttre» och »inre» störningar helt och hållet, och då
övergår, som sagt, tillståndet av sig själft omedelbart i ekstas, utan
begagnande av eljest brukliga mellanleder.
Detta kan först synas oväntat, men är det i själva verket
ej. Ty eljest förekommande mellanled mellan rent preliminär
askes å ena sidan och ekstas å den andra bilda vad jag vill
kalla metoden i egentlig mening just på grund av att de söka
förverkliga, vad en mera ytligt bedriven askes i regel ej förmår
1 Goldziher, I., Vorlesungen über den Islam. Heidelberg 1910.
S. 156.
3 Goldziher s. 156.
3 Clemen, C., Die Mystik nach Wesen, Entwicklung und Bedeutung.
Bonn 1923. S. 16.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
