Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sigurd Lindquist, Mystikens väg och mål - I. Den inledande processen och dess fenomen - A. Den inledande metodiken - 4. Ledarens hjälp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MYSTIKENS VÄG OCH MÅ I
47
muntlig suggestion som för det slags suggestion, som kommer
av skådandet i dramatisk form av det heliga i dess olika former
och skeenden. I sista hand betyder allt detta ingenting annat
än heterosuggestion med utnyttjande av alla till buds stående
medel. De Jong och Reitzenstein ha bland andra ägnat
betydelsefulla undersökningar åt dessa saker.1
Ett centralt intresse i diskussionen om mysterierna och deras
tolkning torde Apulejus’ skildring i elfte boken av
Metamorphoserna intaga. Det är en av de få utförliga, direkta skildringar,
som finnes av det hemliga och heliga, som ingen gärna nämner.
DlBELlUS har till förnyad granskning2 upptagit hans berättelses
kärna: accessi confinium mortis et calcato Proserpinæ limine per
omnia vectus elementa remeavi, nocte media vidi solem candido
coruscantem lumine, deos inferos et deos superos accessi coram
et adoravi de proxumo. Under det att De Jong däri ser
omtalat ett »inre» skeende, beroende av trance tillstånd
o. s v., vill DlBELlUS hålla före, att det avses ett verkligt
ledande av initianden genom diverse teatraliskt utstyrda rum,
som på ett verkningsfullt sätt återgiva elementen och deras
betydelse och makt, varvid trancetillstånden, som DlBELlUS
ingalunda förnekar, få spela rollen av enbart förberedande
suggestioner. Den voluntaria mors, som initianden i templets innersta
såsom en högsta vigning får undergå, måste, synes det mig,
tolkas som ett tillstånd av höggradigt förändrat medvetande.
Vigningens avsikt är ju att övertyga mysten om möjligheten av
en räddning från döden, precaria salus3, och den får han på
detta sätt uppleva.
Att orden ej äro liturgiska formler i vanlig mening är jag
naturligtvis ense med DlBELlUS om.4 Däremot kan jag ej se,
att hans invändningar mot De JONGS tolkning av det hela som
en erfarenhet under ekstas alltid äro övertygande.5 A andra
’ Se bl. a. De Jong, a. a. s. 13, 14 f., 41 f., 52, 54 f., 56 f. 59, 87,
89, 93, 175 f., 279 f., 280, 378; Reitzenstein, a. a. s. 14, 39, 41, 49, 52,
61, 64, 79 f., 242, 273, 292 f., 407 f., 413.
2 dlbellus, m., Die Isisweihe bei Apuleius und verwandte
Initiations-Riten (Sitz. ber. d. Heidelb. Ak. d. Wiss. 1917:4).
3 a. a. s. 5.
4 a. a. s. 14.
5 a. a. s. 23.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
