Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sigurd Lindquist, Mystikens väg och mål - I. Den inledande processen och dess fenomen - B. Inledningsprocessens fenomen - 2. Av processen betingad psykisk avkoppling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I I 2 SIGURD LINDQUIST
och därmed finner den positiva sidan, tathatå, av alit detta
Tathatä kan nås och upplevas endast av den som har mod att
gå via negationis ända till slut. Endast för honom få nirodha,
nirväna och sünya i eminent mening positiv betydelse. Vad
som för oss är av särskilt intresse är, att buddhismen så noga
skiljer på vägen och målet: processen för fortfarande genom
samma ökenland, som den vanliga människan är van att vandra,
ehuru försmaken av saligheten då och då gör sig förnimbar; det
mystiska tillståndet är något helt annat än förutsättningen för
detsamma. Det är enheten, som eftersträvas, heter det1, och
den ger upphov till den högsta samädhi, varmed väl menas
målet, tathatä. A ven under dhyåna existerar det objekt och
därför ett särskiljande (vikalpa); därför måste jämväl all
objekt-dhyåna försvinna. Här är det alltså fråga om niruddha, då
objektet själft så småningom, just på grund av koncentration
och suggestion, utplånas. I djupare mening är det därför
omöjligt att skilja på ekägratä och vairägya. Enheten med den
absoluta verkligheten är en för all mystik gemensam, omstridd och
heretisk tes. Buddhismen har den i full utsträckning liksom de
andra. Vi ha säkerligen rätt att med buddhistiska författare
understryka, att denna enhet ej får fattas med våra vanliga
kategorier.
Allvarligare än måhända någon annan riktning går
buddhismen tillväga vid negerandet av det normala medvetandets
innehåll.2 Alla slag av dhyåna, apramäna, ärüpya, samädhi, ja,
själva tankens utslocknande — allt detta existerar ej, där endast
citta är kvar (cittamätra).3 Själva meditationsordningen med sina
objekt och framför allt — suggestioner måste, som sagt,
avlägsnas. Dessa uttalanden äro av allra största vikt, i det
att de klargöra, att buddhisten har klart för sig de vanliga
invändningarna mot innehållet i det förändrade
medvetenhetstillståndet såsom orsakat av suggestion. Sådan finnes nog, menar han,
i ytligare stadier, under processens gång alltså, men icke när det
mystiska tillståndet själft uppnåtts. Detta grundväsentliga
problem, som här först och främst har intresserat oss, lämnas ju
1 Suzuki a. a. s. 85, 120 f., 367.
- Se exempelvis Suzuki s. 361, 394.
3 Suzuki s. 148.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
