- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettiofjärde årgången, 1934 /
180

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sigurd Lindquist, Mystikens väg och mål - II. Det mystiska tillståndet och dess innehåll - C. Mystikens mål: unio mystica

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 I O

slgurd lindquist

önskningar? Givetvis vore detta bekvämast, men knappast sant.
Dock bör det gärna erkännas, att sannolikt åtskilligt leder sitt
ursprung från undermedvetna skikt. Detta är emellertid ej
liktydigt med en tolkning utifrån personens erotiska läggning eller
andra psykoanalytiska hjälpföreställningar. F. ö. veta vi ju föga
om, hur det ser ut i hans undermedvetna; allt blir i så fall
uteslutande antaganden. Men vad vi bestämt känna, är hans
medvetna inställning: det är dessa saker som få sin säregna
ut-prägling. Det förefaller mig ändock, som om ej ens därmed
gjorts rättvisa åt erfarenheterna. Jag kan ej frigöra mig från
intrycket, att mystikerns blottade och därför säreget känsliga
psyke i detta tillstånd är väl ägnad att mottaga ytterligare och
renare budskap av samma rent andliga art, som i vaket
tillstånd, från de källor, som redan då gåvo hans personlighet dess
religiösa innehåll. Jag anser, att starka skäl föreligga för, att
vi här spåra mötet med det gudomliga, ehuru på grund av
förhållandena i en klarare och intensivare form, än som är
möjligt i vardagslivet. Men det gäller icke något nytt och artskilt
eller helt annorlunda än vad den vanliga människan i sin
fromhet får möta. Vi skola senare se, att denna tes är giltig lika
mycket utanför islam.

Diskussionen av begreppen fanà och baqå förbigår jag, då
de på angivet sätt utretts av bl. a. NICHOLSON på redan citerade
ställen. Hur väl även andra forskares översättningar ansluta
sig härtill ses t. ex. hos MASSIGNON. Han tolkar1 fanà bi’l
madhkoiir och fanà can al dhikr med »anéantir (sa pensée) en
son Objet», fanà bi l dhikr och fanà ’an al madhkoiir med
»anéantir (son Objet) en sa pensée». Vidare citerar han:

»Tant que tu élabores des expressions, tu n’affirmes pas le
Dieu unique; jusqu à ce que Dieu s’empare de tes expressions, en
te faisant renoncer à elles, et qu’ainsi ne subsistent pius, ni
l’énon-ciateur (crée), ni son expression (humaine).»2 »Comment ne
pour-rais-je pas Le constater, Lui, qui est mon »je» du point de vue de
1’heccéité, et qui n’est pas mon »je» du point de vue de la
loca-tionr Si j insiste là-dessus, mon insistance mème m’en sépare! Si

1 Essai, s. 75.

3 a. a. s. 78.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:10:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1934/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free