Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sigurd Lindquist, Mystikens väg och mål - II. Det mystiska tillståndet och dess innehåll - C. Mystikens mål: unio mystica
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MYSTIKENS VÄG OCH MÅL
2 o 1
CayrÉ påpekar,1 att Augustinus särskiljer tvenne slag av
kontemplation: passiv och aktiv. Det intellektuella momentet
i den passiva framstår gärna i form av vision eller illumination,
jfr ovan.2 Människan höjer sig stegvis från och ur det
kroppsliga.3 Unio blir så fulländad:
»Denique cum illi penitus adhaeserit, unus erit spiritus . . .
ac-cedente quidem ista ad participationem naturae, veritatis et
beatitu-dinis illius» (De Trin. XIV, 14, 20).
Jfr De quant. an. 1: 2 :
»Propriam quamdam habitationem animae ac patriam, Deum
ipsum credo esse a quo creata est.»
Det nya tillståndet beskrives på följande sätt:
»Incorporalem substantiam scio esse sapientiam, et lumen esse
in quo videntur quae oculis carnalibus non videntur» (De Trin.
XV: 8).
Denna vishet är tydligen av ett alldeles speciellt slag.
Mötet därmed skildras närmare i den förut anförda berättelsen
om samtalet med modern och uppstigandet i Ostia: »Et dum
loquimur et inhiamus illi, attigimus eam modice toto ictu cordis;
et suspiravimus et reliquimus ibi religatas primitias spiritus, et
remeavimus ad strepitum oris nostri, ubi verbum et incipitur et
finitur» (Conf. IX: 10, 24). Sålunda också här ett övergående
tillstånd. Det är ett ljus, som med mellanrum upplyser själen4
(jfr den süfiska intermittensen, oscillationen); Gud är den som
upplyser människans inre med detta ljuss, jfr Plotinos. Vi se
åter, huru föga våra vanliga termer förmå ge uttryck åt vad
unio innebär. Liksom exempelvis i süfismen betyder unio
visserligen å ena sidan ett uppgående i gudomen, men den har
också en annan sida: frui Deo, nota bene ej endast efter utan
även under jordelivet.6 När Augustinus i kontemplationens
tredje stadium finner Gud, är lyckan, glädjen, karaktäristisk för
1 a. a. s. 11.
2 Se också CAYRÉ a. a. s. 179 f., 183 ff., 185, 187, 189, 195, 260, 285.
3 Cayré s. 210 och schemat 326—327.
4 Cayré s. 161.
5 Cayré s. 181.
6 Cayré s. 151.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
