Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sigurd Lindquist, Mystikens väg och mål - II. Det mystiska tillståndet och dess innehåll - C. Mystikens mål: unio mystica
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 I O
slgurd lindquist
annan karaktär på grund av dennas värnlöshet, suggestibilitet,
m. a. o. på grund av dess automatism. I förra fallet, som är
ytterst lindrigt, kunna vi tala om pseudo-besatthet’, i det senare
om verklig besatthet, obsessio i ordets mest fruktansvärda mening.
Exempel på båda formerna överflöda i mystikens historia. —
Problemet om det mystiska lidandet får också härmed en
kompletterande belysning.1
Emellertid är nu att märka, att på alldeles samma sätt låta
sig också de märkliga företeelser förklaras, som gå under namn
av inspiration, écriture automatique (se ovan s. 160), glossolali
och inkarnation. Samtliga förutsätta psykes klyvning + den ena
delens psykologiska unio (beträffande vakenmedvetandet:
pseudo-unio, jfr nyss ovan) med något imaginärt eller reellt objekt.
Affektbetoningen måste variera i lust- eller olustbetonad riktning eftei
de grundsatser, som nyss utvecklats.
Alla dessa förhållanden ge oss anledning att besinna, vilken
märklig innebörd unio äger såväl som process som innehåll.
I förra fallet kan den karaktäriseras som klyi’ning + suggestion
(som endast kan avse den nya medvetenhetsformen, jfr
definitionen på suggestion), i det senare som en monomant stegrad
lust eller olust, resp. hallucinatoriskt extraverterad introspektion.
Vi återgå till huvudtemat, där jag till slut anför ytterligare
några vittnesbörd av Teresa, Juan de la Cruz och mme Guyon.
Teresa:
»Je cherchais dans ma pensée ce que 1’åme pouvait faire
pen-dant ce temps. Notre-Seigneur me dit ces paroles: ’Elle se
con-sume tout entière, ma fille, pour s’abimer pius intimement en moi;
ce n’est pius eile qui vit, c’est moi qui vis en elle . . .’. La
vo-lonté est sans doute occupée à aimer, mais elle ne comprend pas
comment elle aime. . . . J’étais, au commencement, dans une teile
ignorance que je ne savais pas que Dieu fut dans tous les ëtres.
Mais comme, durant cette oraison, je le trouvais si présent à mon
àme ... il m’etait absolument impossible d’en douter. Des gens . . .
me disaient qu’il s’y trouvait seulement par sa grace. Persuadée
du contraire, je ne pouvais me rendre à leur sentiment . . . »2
1 Exempel ur de hellenska mysteriereligionerna hos ROHDE a. a. s. 313,
335—337, 338 f., 349, 392, och Reitzenstein a. a. s. 84 f., 201 ff. — Se
också andræ, T., Mystikens psykologi. Sthlm 1926.
2 Vie, s. 181 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
