- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettiofjärde årgången, 1934 /
207

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sigurd Lindquist, Mystikens väg och mål - II. Det mystiska tillståndet och dess innehåll - C. Mystikens mål: unio mystica

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MYSTIKENS VÄG OCH MÅL

2 o 1

Vi märka för det första, att avkopplingen här varit
någorlunda fullständig, och att Teresa alltså med föga framgång
försöker taga minnet till hjälp; emellertid sluter hon sig indirekt
till kärleksinnehållet. Vi erinra om vad som tidigare
påpekats om indisk mystik i analoga fall. Vidare framgår att
Teresa menar, att Gud alltid är på samma sätt närvarande i
människan, men denna märker det ej förrän i ekstasen, där det
vanliga livets döljande höljen hava borttagits. Tankegången
kan nog i och för sig vara riktig. Vi veta ju vad samling
omkring en uppgift under vanligt medvetande betyder: vi bli varse
möjligheter och omständigheter, som eljest varit oss fördolda.
Att detta kan gälla —■ och faktiskt måste gälla — i än högre
grad under det mystiskt koncentrerade tillståndet, är tydligt.
Jag är därmed åter framme vid den redan tidigare framkastade
förmodan, att vi i unio ej endast ha att ta hänsyn till den
allsmäktiga suggestionen från redan förefintliga omständigheter, utan
därjämte till nya sidor av verkligheten, resp. gudsumgänget, som
■visserligen förefunnits latent även under normalt medvetande,
men då ej kunnat förnimmas på grund av störande inflytelser.
Men därmed är också sagt, att jag ej har funnit en enda
omständighet, som tyder på, att något verkligt nytt — som ej
åtminstone potentiellt varit tillgängligt för vem som helst ■—-
tillkommer genom mystiken. Mystiken sätter glasögon på oss, ty vi
äro för närsynta för att kunna se vad som finnes i tillvaron. Men
inga glasögon kunna skapa en ny verklighet. Denna är dess
bättre alltid densamma. Men vi äro nog tacksamma för att
det finnes sådana glasögon!

Kanske det är skäl att precisera det sagda därhän, att
liksom inga glasögon ge synförmåga åt en blind så ger ej heller
ekstasen någon ny förmåga av umgängelse med eller erfarenhet
av det gudomliga, som ej tidigare åtminstone in >iuce förefunnits.
Förmågan skapas ej på så sätt, den finnes förut. Därför har
ej heller mystikern hunnit närmare Gud än den fromme, som
inga sådana underbara upplevelser känner.

Den psykiska energien vändes genom det inledande
avkopplingsförfarandet in i några få kanaler och kan därför verka
med mångdubblad kraft.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:10:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1934/0217.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free