- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettiofjärde årgången, 1934 /
277

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Albert Nordberg, Församlingsliv i Norrbotten under 1600- och 1700-talet - 10. Kyrkoförsummelser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FÖRSAMLINGSLIV I NORRBOTTEN

2 59

fjärdingsår, böte en halv dalr eller slite ris i skriftelaget.»
Enligt 1665 års ovan nämnda stadga kunde den, som sällan eller
aldrig kom till kyrka straffas med ris, häkte, böter eller
tjänstens förlust. Om han framhärdade, kunde straffet bli än värre.
I sista hand skulle han överlämnas till världslig domstol. Ny
kungl, stadga om eder och sabbatsbrott av den 17 okt. 1687
upptog bland straffgraderna även stockstraff och föreskrev, att
vid varje kyrka en stock skulle finnas. Den, som efter
förmaningar icke bättrade sig, skulle straffas med böter eller om
han saknade medel, dömas att en eller flera söndagar sitta i
stocken.

Genom tillkomsten av 1686 års kyrkolag inskränktes de
kyrkliga myndigheternas civila domsrätt till vissa
äktenskapsmål. Därefter drogos ofta även fall av kyrkoförsummelser
inför världslig domstol. Också därefter kunde emellertid
prästerskapet disponera över stockstraffet för sådana förseelser »såsom
yttersta varningsgraden» (Kungl. Senatens Res. d. 25 mars 1714).
Även prästerskapets privilegier av 1723 tala om sockenstämmas
rätt att döma till stockstraff (§ 23).

Trots stora avstånd och besvärliga fortkomstförhållanden
var kyrksamheten häruppe under den tid, som min uppsats
berör, säkerligen god. Vitsord härom lämnas gång efter annan
vid biskopsvisitationer och prosteting, om också tillägg icke
sällan göras, att försummelser förekommo. Vill man icke
tillmäta dessa allmänna omdömen så stor betydelse, så må rörande
Luleå socken anföras, att jag i kyrkans räkenskaper kunnat
iakttaga en stor årlig åtgång av vin och oblater. Under tiden
31 okt. 1689 till 31 dec. 1690 åtgingo sålunda 5,600 oblater
och liknande mängder under vart och ett av åren 1691, 1692
och 1699. Likväl hade prosten, som levererat oblaterna, enligt
anteckning icke varit nogräknad, utan »en stor deel eftergifwit».
Folkmängden var då omkr. 2,800 personer.

De tidigaste anteckningarna om kyrkoförsummelser har jag
funnit i Luleå sockenkyrkas räkenskaper. Är 1628 »bötte Erich
Larsson på Berget till kyrkian för han hafwer några resor
försummat kyrkian» 3 marker. Orsaken till försummelserna
nämnes ej, men torde varit likgiltighet, då han bodde blott några
steg från kyrkan. Är 1639 är »Anders Persson i Äårbyn wor-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:10:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1934/0287.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free