Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Carl-Allan Moberg, Från Abbé Vogler till John Morén. Ledande idéer i 1800-talets svenska koralverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238 2 2
CARJ.-ALLAN MOBERG
vara att söka inom det, speciellt hos den neapolitanska skolans
tonsättare odlade, s. k. partimentospelet1, d. v. s. en
generalbasmässig uppteckning av orgelstycken, vilkas huvudsakliga
utformning dock överläts åt den spelandes förmåga av
improvisation.2 Partimentoartade bearbetningar av gregoriansk koral
påträffar man i åtskilliga handskrifter från 1700 talet, bland vilka
den förnämsta såväl ur kvantitativ som konstnärlig synpunkt
torde vara Cod. XXVII, 84 i Mariakyrkans i München
bibliotek.3 Ur partimentotekniken utbildas också den fria
ackompanjemangssats, för vilken M. Haydn är en typisk företrädare,
vars »städse nya, överraskande och konstfulla orgelbeledsagning
till koralen väckte allmän beundran. Den utmärktes av en
klingande basföring’4, som vanligen skedde i motrörelse mot
melodin, och av harmoniska rikedomar, som Wienklassikerna
ägde till sitt förfogande.»s Även denna riktning har haft sin
betydelse för abbé Voglers orgelstil.
1 Jfr Fellerer, Das Partimentospieletc., Kongressbericht IGM 1930,s. 109.
5 Detta var ingenting märkligt för dåtida uppfattning, enligt vilken
förmågan att improvisera var det egentliga kriteriet för en musikers
duglighet och endast ett fullföljande av urgammal praxis. Den som vill mäta,
huru snabbt dessa gamla traditioner i rationalismens epok förvittrade och
huru traditionslös romantiken — all sin historism till trots -— egentligen
blev på musikutbildningens område, den jämföre fordringarna i Matthesons
Organistenprobe 1719 med de av M. Falk i W. Friedemann Bach (biogr.,
Lpz 1919) publicerade dokumenten rörande denne Bach-sons prov för
organistbefattningen i Braunschweig knappa 60 år senare, t. ex.: »4. Lection:
»Die aufzufiihrende Musik wird mit der Orgel accompagniret, . . . der
General Bass muss aber vorher . . . vor die Orgel . . . transponiret seyn, weil
es wenigen möglich ist, ex tempore zu transponiren . . . Warum soll der
Organic: allcin thun, was man keinem andern Musikus zumutet? . ..» Ett
orgelprov i Danzig i början av 1600-talet beskriver H. Rauschning (Quellen
u. Darstell. zur Gesch. Westpreussens, 15. Danzig 1931, s. 121).
3 Jfr Fellerer i Wagner-Festschrift 1926: Cod. XXVII, 84 der
Chor-bibliothek der Frauenkirche in München. — Jfr också Söhner, a. a., s. 90 ff.
Som förf. bör enl. honom ifrågakomma Fr. X. Murschhauser (1663—1738),
en Kerll-lärjunge med gedigen kontrapunktisk utbildning och böjelse för
kanoniska konster men samtidigt också för kromatisk utmejsling och
strävan att sammansmälta kontrapunktik med den nya konsertanta stilen.
4 Med klingande bas el. kl. stämmor menades stegvis rörelse, d. v. s.
alla språng utfyllda med genomgångstoner. Jfr Voglers »sjungande
mellan-stämmor», »sjungande rörelse» etc: i Organist-Scholans olika delar.
5 Kyrkomusikens historia, s. 281 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
