Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gunnar Westin, John Wyclif och hans reformidéer. Första delen - I. Wyclif som universitetslärare och kyrkopolitiker till 1377 - Kap. III. Wyclif och kyrkopolitiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHN WYCLIF OCH HANS REFORM IDÉER I 3 5
sig på folkviljan, för att använda ett modernt ord.1 Sedan
Wyclif har anfört dessa fingerade yttranden, förklarar han, att
det synes honom lätt att besvara motståndarens argument. De
anförda argumenten voro nog för att tillbakavisa påvens anspråk.2
I denna skrift, Determinatio, med dess två delar framlägger
Wyclif en kort sammanfattning av vad han lärde i fråga om
dominium, kyrklig egendom och evangelisk fattigdom. Att
detta är närmare utfört, tillika med andra punkter, i hans stora
arbeten om dominium, är uppenbart för alla. Men däremot är
det olika meningar, huruvida Determinatio tillkom såsom ett
första utkast till dessa arbeten eller om nämnda skrift tillhör
tiden närmast efter dessa och sålunda är ett kortfattat
sammandrag av dem. Loserth har, såsom förut nämnts, övertygande
ådagalagt, att denna skrift icke kan tillhöra mitten av 1360-talet,
men han synes vara benägen att skjuta dess författande alltför
långt fram. Han har sökt bevisa, att den tillhör tiden efter
»Goda parlamentet» våren 1376, alltså tiden 1376—77, helst
det senare året.3 Enligt Loserth skulle denna skrift hava
skrivits efter De civili dominio. I, och sannolikt också blivit orsak
till att denna följdes av en andra och tredje del.4 Motståndaren
hade sökt narra in Wyclif på frågan om länsskatten, ty det
gällde att försvåra hans sak hos kurian, då nu de 18 teserna
hade sänts dit för att dömas.5
Denna Loserths datering har jag icke kunnat finna hållbar.
Intet är känt om att länsskatten skulle ha varit särskilt aktuell
1376—77, och hypotesen, att motståndaren genom att föra in
denna fråga skulle locka Wyclif ut i svårigheter för att påskynda
hans saks utgång i Rom vintern 1377, synes osannolik redan
av det skälet, att denna fråga icke tillhörde de brännbara. Det
var tvärtom en ganska självfallen sak, alltsedan parlamentet hade
tillbakavisat påvens begäran 1365, att någon sådan skatt icke
skulle utbetalas, även om påven ytterligare gjorde något försök
1 »Oportet igitur iuxta consuedinem regni ad tale commune pedagium
quamlibet personam regni in se vel suo capitaneo consentire.» Ibdm,’s. 429.
= Ibdm, s. 429 f.
3 Loserth, Studien, I, s. 33 ff. ; Die ältesten Streitschrifien, s. 25 ff. ;
och Opera min., ss. xlix, lvi.
* Loserth, Studien, I, s. 41; Streitschrifien, s. 33.
5 I.oserth, Streitschrifien, s. 34; Opeta min., s. lv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
