Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gunnar Westin, John Wyclif och hans reformidéer. Andra delen - II. Skärpt kamp och brytning med ortodox kyrkoåskådning (1377—1379) - 5. Åtgärderna mot Wyclif åren 1377—1378
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
GUNNAR WESTIN
egendom skulle bättre användas, om den vore i händerna på
lekmän. Det är konungars plikt att försvara evangeliets lag
och att hålla den. Skriften slutar med en framställning om
konungens ämbete, en antydan om hans snart utkommande
arbete De officio regis *
Vi ha nu sett, hur Wyclif med stor energi värjde sig mot
påvens allvarliga ingripande i den pågående striden i England.
Påvebullorna ändrade alldeles stridsläget för Wyclif, och Loserth
har utan tvivel rätt, när han påpekar, att Wyclif genom striden
om de 18 teserna kom att ge en ny inriktning åt sina stora
arbeten, sin teologiska Summa.’* För dessa stora arbeten under
de nu behandlade åren få vi närmare redogöra i nästa kapitel.3
Annu en gång blev Wyclif i tillfälle att göra konung och
parlament en tjänst. Det var då han vid parlamentet i
Glou-cester som teologisk sakkunnig uppträdde mot kyrkomännen i
en fråga, som hade kommit åtskillig oro åstad. Ett par män,
1 Opera min., s. vin. De 33 teserna stå också i nära relation till
De civ. dom., III.
2 Loserth, Studien, II, s. 19. Jfr Studien, I, s. 112.
3 Loserth har i sin inledning till Opera min. velat datera flera av
Wyclifs smärre skrifter till denna tid, då striden om bullorna och de 18
teserna pågick livligast, d. v. s. i slutet av 1377 och särskilt 1378. Följande
skrifter hänför Loserth till denna stridsperiod: Speculum secularium
domi-norum; De pj-elatis contencionum si ve de incarcerandis ßdelibus; De
Servitute civili et dominio seculari; De vaticinacione sen prophetia. Det kan
synas, som 0111 saken vore klar, när en sådan auktoritet som Loserth sagt
sitt ord i denna fråga, och dock måste jag betvivla, att han i detta fall
träffat det rätta. Ju mer jag studerat dessa skrifter, publicerade i Opera
minora, desto klarare har det blivit för mig, att de måste tillhöra en
senare tid. Jag kan icke här ge någon detaljerad motivering, men vad som
i dessa skrifter säges om Antikrist, om tiggarordnarna såsom »sekter», om
predikandet på modersmålet, om »cesariska» prelaters och munkars
fängslande av de troende, och slutligen Wyclifs antydan om sjukdom (De
Servitute civili, Op. min., s. 159) — allt detta gör, att man måste antaga, att
de tillhöra det begynnande 1380-talet. Loserth visar sig alltför benägen
att av likartade uttryck och uttalanden sluta sig till samtidighet, vilket icke
är tillrådligt, när det gäller en man som Wyclif, vilken flitigt upprepar sig
själv. Man behöver icke låta allt kretsa omkring de 18 teserna, även om
likartade uttryck återkomma i olika skrifter. Skulle man till tiden för dem
förlägga alla skrifter, som beröra de spörsmål, som de upptaga, skulle
Wyclifs produktivitet just året 1378 och närmast däromkring vara
alldeles-utomordentligt stor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
