Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gunnar Westin, John Wyclif och hans reformidéer. Andra delen - II. Skärpt kamp och brytning med ortodox kyrkoåskådning (1377—1379) - 5. Åtgärderna mot Wyclif åren 1377—1378 - 6. Wyclifs stora bibelapologi och hans arbete om kyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHN WYCLIF OCH HANS REFORMIDÉER
2 I
ställning i världsliga och andliga frågor. Mot påve och
kardinalkollegium för han nu ett häftigt språk.7 Han har en hög
uppfattning om urkristendomen och dess ordningar, men denna
kyrkans vårtid har nu övergått till vinter. Han uppehåller sig
mycket vid privilegierna, men det äldsta och största privilegiet
var fattigdomen, som Jesus gav de sina. Utförligt granskar han
sedan det speciella asylrättsprivilegiet i Westminster Abbey.2
Den engelske konungen hade rätt att avgöra en sådan fråga.
De, som göra det onda, böra straffas, och kyrkan bör icke skydda
sådana. Man må akta sig för en falsk barmhärtighet.
I Gloucester-parlanientet hösten 1378 avgjordes icke frågan
om den kyrkliga asylrätten, och icke heller blev clet klarhet i
saken i övrigt. Men Wyclif hade åter tagits i anspråk för
regeringens syften. Detta visar, att trots allt, vad han dittills
skrivit och argumenterat, hans anseende på högsta ort och väl
också i vissa parlamentskretsar var orubbat. Men omutligt
fortsatte han sin kyrkokritik, och snart stod han inför frågan att
draga konsekvenser, som han väl i början icke tänkt. Men nu
dröjde det någon tid, innan återigen den kyrkliga domsmakten
trädde i funktion mot hans lärosatser och reformidéer.
SJÄTTE KAPITLET.
Wyclifs stora bibelapologi och hans arbete om kyrkan.
Medan dessa strider pågingo och Wyclif värjde sig mot
de allvarliga attacker, som påvebullorna och de påvliga
exeku-torernas åtgärder inneburo, fortsatte han arbetet på sin stora
teologiska Summa. De strider, som bullorna och de 18 tesernas
fördömande väckte, påverkade även hans arbete som teologisk
författare. Dock är det även här anledning att varna för ett
för starkt betonande av de kyrkopolitiska frågorna och de 18
tesernas betydelse. Spörsmålen om den högsta auktoriteten i
kyrkan samt om kyrkan själv voro av grundläggande art, och
vi ha sett, hur Wyclif tangerade båda dessa spörsmål redan i
’ Ibdm, s. 186.
5 Ibdm, s. 204 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
