Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gunnar Westin, John Wyclif och hans reformidéer. Andra delen - III. Wyclifismen går sin egen väg (1380—1384) - 8. Nattvardsstriden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I O 2
GUNNAR WESTIN
tillägg till De eucharistia formar Wyclif klart sin mening, då
han säger: »Hoc sacramentum naturaliter est panis et
sacra-mentaliter corpus Christi.»1 Kristi lekamen är i hostian
»spiri-tualiter», icke »dimensionaliter», ty den är i himlen
»substan-cialiter», och Wyclif tillägger som ett skäl mot tron på Kristi
substantiella närvaro i hostian: »Impossibile est aliquod corpus
esse alicubi substancialiter, nisi fuerit ibi accidentaliter.»2 För
Wyclif var det således lika uteslutet att tro på Kristi lekamens
substantiella närvaro under brödets accidenser som att tro på
brödets accidenser utan dess substans. Därmed är det
väsentliga sagt om Wyclifs nattvardsåskådning på denna punkt. Även
här är det således fråga om en spiritualisering, och han nämner
på ett annat ställe om det trefaldiga modus, på vilket Kristi
kropps närvaro i hostian sker, »virtualis, spiritualis et
sacra-mentalis».3 Wyclif tror icke på manducatio oralis, när det
gäller Kristi kropp. Ett djur, som äter den konsekrerade hostian,
förtär icke därmed Kristi lekamen, och lika litet mottaga alla
kommunikanter, som förtära nattvardselementet, sakramentet i
egentlig mening.4
1 De eucharistia et poenitentia (i De euch., s. 327 ff.), s. 329 f. jfr
s. 347 f., vilket är ett fragment av en tredje skrift Questio ad fratres de
sacramento altaris. Jfr också De apost., s. 182.
s De apost., s. 253. Jfr De euch., ss. 84 ff., 271: »Et sic patet de
corpore Christi, quod est dimensionaliter in celo et virtualiter in hostia ut in
signo.» Liknande säges å s. 301 fif. Något utrymme för läran om
com-municatio idiomatum hade således icke Wyclif i sin nattvardsåskådning.
Jfr också ss. 232 ff., 246 f.
3 De apost., s. 219. Jfr De euch., s. 15: »Credendum est quod Christus
in sacramentis i Iiis presens absconditur.» Liknande uttalande finnes å s.
29: »Sacramentum tantum et non pars Christi est hostia consecrata sed
Christus insensibiliter absconsus est sub illa.» Jfr också s. 230 ff. Vad
Wyclif städse inskärper, är, att brödet dock förbliver bröd, även om han
försäkrar, att han till döds skall hävda läran, att brödet efter
konsekre-ringen är »corpus dignissimum, quia vere et realiter corpus Christi», (De
apost. s. 243). Detta språk gentemot doctores signorum får icke förvilla
oss. Wyclif ger en andlig tydning åt uttrycket; brödet förgätes för
Kristus, liksom ett brinnande kol är eld, och bläck och papper är ett budskap.
Solen ger av sin värme, ehuru den är avlägsen, och från ett ljus kan flera
tändas, utan att det första därför avtager.
De euch., s. 11 f. Wyclif talar i bild: »Ymmo sicut leo comedens
corpus hominis non comedit eius animam, licet sit ad omne punctum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
