Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gunnar Westin, John Wyclif och hans reformidéer. Andra delen - III. Wyclifismen går sin egen väg (1380—1384) - 9. Guds ord på engelska språket. Förkunnelse och översättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T 20
GUNNAR WESTIN
tydan därom. Kanske var det behovet bland prästerna, som
först gjorde frågan aktuell. I en skrift, som torde vara från
slutet av Wyclifs liv och möjligen icke av honom själv, klagas
över att prästerna studera den kanoniska lagen, »but few
cura-tes have the bible and expositions of the gospels», vilka
studeras föga och efterlevas ännu mindre.1 Som förut är sagt,
voro de lägre prästerna inga säkra latinare. Men det var också
en viktig sak för Wyclif att sätta evangeliet under ögonen på
de värdsliga herrarna, vilka visserligen icke, enligt Wyclif, voro
så klyftiga i teologiska spörsmål men dock genom Guds nåd
kunde studera Kristi evangelium på det språk, de förstodo, och
så återföra kyrkan till den ordning, som Kristus skapat, vilket
vore en mycket viktig sak.2 Emellertid fanns en tredje orsak
till detta intresse för Guds ord på engelska, nämligen att det
för varje kristen var nödvändigt att studera bibeln, den allt
avgörande auktoriteten.3 Det var denna punkt, som var sär-
’ How the Office of Curates is ordained of God (Unprinted Works,
s. 141 ff.), s. 145.
2 Exposicio textus Matthet XXIV (Opera min., s. 354 ff.), s. 378:
»— — temporales domini licet sint lapides, possunt tamen ex Dei gracia
stndere Christi evangelia in lingua eis cognita et reclucere ecclesiam ad
ordinacionem quam Christus instituit et istud föret opus precipuum
cari-tatis». Enligt utgivarens, Loserth, mening, s. xlv, är denna skrift från år
1382 eller 1383. I både Dialogus och Trialogus framhålles också lekmäns
behov av bibeln för denna sak.
3 Även om man icke i likhet med Deanesly vill lägga huvudvikten
på Wyclifs lära om dominium i detta sammanhang, så att det var
individens ställning som Guds vasall, som gjorde det nödvändigt med kunskap
i länsherrens, Guds, lag, måste man säga sig, att Wyclifs spiritualisering
av Guds-gemenskapen, hans lära om det allmänna prästadömet och bibelns
betydelse för en rätt ordning i kyrkan även måste leda till kravet på att
lekmän kunde läsa Guds ord och taga lärdom direkt därur. I en skrift,
eller rättare ett brev, De amore sive ad quinque quacstiones (Opera min.,
s. 8 ff.), s. 9, skrev Wyclif bl. a. följande: »Et sic prodest multum
viatori-bus studere evangelium sedule in illa lingua in qua ipsis sentencia evangelii
magis patet, quia ex fide omnes fideles debent sequi dominum Iesum
Christum.» Jfr också Sel. Engl. Works, III, s. 183 ff. I en skrift, The Pater
Noster, som möjligen är av Wyclif eller eljest någon närstående, sannolikt
från tiden omkring 1380, heter det (Sel. Engl. Works, III), s. 98 f.: »Why
may \ve not write in English the gospel, and other things declaring the
gospel to edification of Christian men’s souls?» Då man predikar
evangeliet på detta språk, kan det väl också skrivas. Jfr ibdm, s. 100.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
