Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hans Cnattingius, Nicolaus Botniensis’ teser om Skriften 1584 och Uppsala mötes beslut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NICOLAUS BOTNIENSIS’ TESER 183
m. rn., är programmet från 1593, som fasthölls 40—50 år och
även i mycket genomföres. Skulle från denna allmänna
iakttagelse av kontinuiteten som det karakteristiska i den kyrkliga
utvecklingen från 1593 framåt den dogmatiska utvecklingen
utgöra ett undantag? Man tvivlar därpå.
För att möjligen vinna ett fastare grepp om den
konfessionella och teologiska ståndpunkten 1593 vilja vi söka analysera
mötesbeslutets bekännelse till Guds ord, de 3 fornkyrkliga
sym-bola och Augsburgska bekännelsen. Då bekännelsens ordalag
äro för kortfattade och allmänt hållna för att omedelbart giva
en precis uppfattning av dess innebörd, måste vi i stället nå
denna genom en granskning av bekännelseformuleringarnas
dogmatisk-litterära gencsis.
Det är uppenbart, att bekännelsen till Guds ord i beslutet,
som redan Anjou framhållit1, riktar sin udd mot Nova
ordi-nantia 1575 och liturgien, mot hela den liturgiska rörelsen,
vilken till sin ena sida icke var något annat än en
förlängning och förstärkning av den våg av melanchtonsk
traditionalism, som redan ett eller annat årtionde före 1575 vunnit
ett ganska märkbart insteg i Sverige. Denna sida av saken
lämna vi i vårt sammanhang därhän, eftersom
uppmärksamheten nu skulle ägnas, icke åt att klargöra de faktorer i den
historiska utvecklingen, som ledde till ställningstagandet 1593,
utan åt att belysa innebörd av och förebilder för de
formuleringar, som då gåvos. Vi kunna dock icke lämna ur
räkningen frågan om Skriftens, symbolernas och traditionens
ställning i den svenska teologiska utvecklingen under den liturgiska
stridens årtionden utan att fråga, om man måhända därunder i
Sverige lanserat några nya orginella formuleringar, som man
sedan funnit lämpligt eller nödvändigt att i föreliggande beslut
eller diskussion vid mötet hävda eller avvisa. En blick på de
dokument, som här komma i fråga, ger besked om att något
dylikt icke varit fallet.2
1 Svenska kyrkoreformationens historia 111, 1851, s. 238.
2 Om den liturgiska rörelsens ställning till Skriften, symbola och
kyrkofäderna, se t. ex. Nova Ordinantia, Kyrkoordningar och förslag därtill fore
16S6, I, s. 192—200. Växsjöbiskopen Nicolaus Stephanus cirkulärbrev dec.
1583 el. 1584 i H. Lundström, Undersökningar och aktstycken, 1898,5.49,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
