Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hans Cnattingius, Nicolaus Botniensis’ teser om Skriften 1584 och Uppsala mötes beslut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 6 2
HANS CNATTINGIUS
lärdomshistoria så betydelsefulla Svensk litteraturhistoria I,
1890, omnämnt ifrågavarande skrift. Äran av att hava ägnat
Theses de Sacra Scriptura en utförlig uppmärksamhet tillkommer
Nicolaus Botniensis’ biograf, A. M. Magnusson.1 Vad denne
gav var emellertid ett referat, gjort rätt på måfå och icke helt
korrekt; av analys finnes mycket litet. Rent bibliografiska
upplysningar om skriften kunna numera hämtas ur COLLIJNS
Sveriges bibliografi intill år 1600, band III.2
Det förefaller vara det lämpligaste att innan vi taga itu
med någon analys först söka giva en överblick av skriftens
uppläggning och innehåll.
Den fullständiga titeln »Auspice Christo de Sacra Scriptura
theses ad disputandum propositæ a M. Nicolao Botniensis»,
tryckort och tryckår Rostock 1584 samt företalets datering till
»Idibus Aprilis» 1584 änger, att teserna framställts vid en
disputation i Rostock 1584. Om disputationen saknas f. ö. alla
som helst upplysningar.
Det korta företalet är ställt till hertig Karls hovmästare
Johannes Herbovillanus eller Johan de Herboville, vilken skriften
är tillägnad.3 Herboville var kalvinist, ehuru sannolikt icke av
det aggressivare slaget.4 Huru den välvilja kommit till uttryck,
som Botniensis säger sig lia åtnjutit från Herbovilles sida, är
icke närmare bekant.
Företalet börjar med ett äkta reformatoriskt anslag. Det är
den största av Guds välgärningar mot människosläktet, att
Guds Son själv framträtt från sin hemliga boning (ex arcana sede
sua prodiens) och omtalat Treenighetens vilja och beslut om
frälsningen för patriarker, profeter och apostlar och velat
uppteckna detta i Moses’, profeternas och apostlarnas skrifter. De
skulle vara ett rättesnöre och en regel (norma ac regula) i
trons artiklar och religionens lära (doctrina). Detta sitt
förstlingsprov vill Botniensis ägna åt frågan om Skriftens uppkomst,
’ A. M. MAGNUSSON, Nicolaus Olai Botniensis. Ak. avh. 1898, s. 18—22.
2 Uppsala 1932—1933, III, s. 28—29. Skriften har omnämnts också av
G. bohlin, Johan III.s högskola d Grdmunkeholmen, //. S:t Eriks
Ars-bok iqi8, s. 7, samt Holmquist, a. a. II, s. 125, 128, 158.
3 Den är alltså icke tillägnad även hertig Karl, vilket Magnusson,
a. a. s. 18, och efter honom Holmquist, a. a. II, s. 128, uppgiva.
4 Jfr Holmquist, a. a. II, s. 60.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
