Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hans Cnattingius, Nicolaus Botniensis’ teser om Skriften 1584 och Uppsala mötes beslut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NICOLAUS BOTNIENSIS’ TESER
1 7 7
utveckling, auktoritet, tillräcklighet (sufficientia) och visshet
(certitudo).
Därefter följa de 77 teserna, uppställda efter en väl
genomtänkt och redig disposition. Inledningsvis bestämmer Botniensis
först i tes 1 och 2 begreppet sacra scriptura ur språklig och
teologisk synpunkt. Den heliga Skrift kallas på hebreiska
551p53, lectio, emedan den dagligen läses av de fromma, eller
itHp^O) sanktuarium, emedan Gud uppenbarar sig där för de
fromma och talar med dem som förr i Jerusalems tempel.
Intressant är det, att Skriften utan vidare förklaras vara lära,
doctrina, om Guds väsen och vilja och välgärningar mot
människorna och dessas skyldighet att vörda Gud.
I fortsättningen redogöres för huru denna lära meddelas,
först muntligt och därefter skriftligt under Gamla Förbundets
tid (tes 3—33) samt under Nya Förbundets tid, då likaledes
först muntligt och sedan upptecknad (tes 34—43).
Avhandlingens senare hälft tager ställning till frågan om Skriftens
auktoritet, tillräcklighet och visshet samt meddelar principer
för skrifttolkningen (tes 44—56). I samband därmed
aktualiseras problemet om fornkyrkans, kyrkofädernas och överhuvud
kyrkans betydelse (tes 57—7O- Efter en sträng åthutning av
de påviske (tes 72-—76), avslutas framställningen med
tacksägelse för att Guds ord uppenbarats och bön om dess
fortsatta predikande i »våra kyrkor och skolor» (tes 77).
Vi skola nu söka referera innehållet i de olika teserna
utförligare, avsnitt efter avsnitt.
De påfallande många teserna om G. T. börjar förf. således
med att beskriva, hur läran icke genast var skriftligen fixerad
utan först förkunnades och traderades muntligt (viua voce) av
patriarkernas familjer för att genom de täta gudomliga
uppenbarelserna till fäderna, lärans sanning skulle bli bevittnad av
många (tes 3 och 4). Men då lärans renhet snart nog började
fördärvas, blev det nödvändigt att uppteckna den (tes 5), och
så kom först lagen till stånd, på det viset, att Gud själv skrev
in på stentavlor de tio buden men överlät åt Moses att skriva
det övriga (tes 6). Men såsom Gud före och viel lagens givande
stärkte Moses’ och därmed lagens auktoritet genom
häpnadsväckande under, så upphörde nu dessa under och uppenbarelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
