Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hans Cnattingius, Nicolaus Botniensis’ teser om Skriften 1584 och Uppsala mötes beslut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 6 2 HANS CNATTINGIUS
elementäraste slag, som E-handskriften omtalar. Vill man därför
e silentio göra gällande, att de ledande teologerna 1593 på
betydelsefulla punkter, t. ex. nattvardsläran, avveko från
konkordie-formelns teologi är man ute på osäker mark. På 1560-talet
hade de svenska teologerna fått tillfälle att deklarera på denna
punkt. De gjorde det klart ortodoxt. Så snart utförligare
besked härvidlag erfordrades, vid 1600-talets ingång, kom det med
precision ortodoxt och genesio-lutherskt. Säkerligen hade
chansen icke försuttits, om den givits också 1593.
5-
En fråga, som likaledes tränger sig fram är den, hur en
uppfattning av Botniensis och de andra teologerna som fullt
lutherskt ortodoxa på konkordieformelns linje 1593 är möjlig
att förena med den bild av deras lärofader i Rostock David
Chytræus, som Herman Lundström gjort svensk kyrkohistorisk
forskning förtrogen med. Ett verkligt svar på spörsmålet om
Chytræus’ betydelse för Sveriges kyrkliga och dogmatiska
utveckling och Chytræus’ egen teologiska åskådning kan
naturligtvis givas först efter ingående specialundersökningar. Ett par
reflexioner och påpekanden må likväl göras.
Lundström stödde sin teckning av Chytræus på Theodor
Pressels skrift David Chytræus 1862, inalles 48 sidor. På de
sju sidor Pressel ägnade åt Chytræus och konkordieformeln
meddelade han å ena sidan starkt positiva uttalanden om denna
formel från Chytræus och Rostockfakulteten, å den andra även
några omdömen, som tydde på en kritisk inställning i frågan.
Såväl Pressel som Lundström togo fasta på dessa senare. Redan
1870 utkom den största och grundligaste undersökning om
Chytræus, mecl tyngdpunkten på den kyrkliga och teologiska
insatsen, som hittills framkommit. Författaren, Otto Krabbe,
hade tidigare dokumenterat sin förtrogenhet med tidevarvet
ifråga genom ett stort arbete om Die Universität Rostock im
fünfzehnten und sechszehnten Jahrhundert 1854. Krabbes
undersökning om Chytræus är icke endast en bearbetning utan
tillika en materialsamling, såtillvida som läsaren genom studium
av rikliga latinska citat på ofta halva sidor kan övertyga sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
