Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hans Cnattingius, Nicolaus Botniensis’ teser om Skriften 1584 och Uppsala mötes beslut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 6 2
HANS CNATTINGIUS
blott givit klart ortodoxa besked på bestämda punkter utan
också genomgående hänvisar prästerskapet till vidare studier i
konkordieboken.1
Chytræus var personlig lärjunge icke blott till Luther utan
även till Melanchton. Venerationen för Melanchton bevarade
han livet igenom. Han utgick i sin katekes från dennes Loci.
Han beklagade, att icke Melanchtons namn och skrifter
nämndes i konkordieboken.2 Med sådan uppskattning uttalade sig
Chytræus 1581 i företalet till De Morte et vita æterna om
Melanchton, att han anklagades för kryptocalvinism. Härtill
genmälde emellertid Chytræus själv, att han i just samma
företal förkastat de villfarelser, som konkordieboken förkastat.3 Vad
som f. ö. i denna diskussion om Chytræus’ melanchtonianism
har något att betyda, är icke dylika allmänna synpunkter, utan
att det visas upp, att Chytræus faktiskt på konkreta punkter
dogmatiskt avviker i melanchtonsk riktning från strängt lutherska
åsikter. Men något dylikt finna vi ingenstädes några exempel
på i litteraturen. Ubikviteten, nämndes det ovan, är icke någon
sådan punkt, ty den försvaras både såsom ingående i
konkordieformeln och fristående av Chytræus på 1580- och 90-talen.4
Chytræus har också direkt, redan under Melanchtons livstid
tagit avstånd från denne vid ett par tillfällen, 1548 angående
interim och 1558 angående den s. k. Frankfurtrecessen, som
författats av Melanchton och mot vilken Chytræus opponerade
beträffande adiafora och nattvardsläran, d. v. s. Chytræus
fasthöll manducatio indignorum samt avvisade uttrycket »cum pane».5
Den karakteristik av Chytræus som teolog, som Krabbe
gav, möter i huvudsak oförändrad hos två senare författare.
Hugo Folwartschny har 1920 i sin avhandling David Chytræus
über seinen Aufenthalt in Osterreich också tecknat Chytræus
som teolog. Att Chytræus var lärjunge och ville vara lärjunge
till såväl Luther som Melanchton blir för Folwartschny nyckeln
1 Appendix är tryckt i Neue vollst. Gesetz-Sammlung für die
Mechlcn-burg-Schwerinischen Lande. Bd II. Von Kirchen u. Schid-Sachen. Parchim
1835, s. 43—56. —Jfr Schmaltz, a. a. II, s. 136.
2 Pressel, a. a. s. 41.
3 Ibdm s. 43. Krabbe, a. a. s. 351, not 2.
4 T. ex. Krabbe, a. a. s. 391—393.
3 Ibdm s. 35 f., 135—144.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
