Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gösta Kellerman, Jakob Ulvsson och den svenska kyrkan - 4. Kyrka och stat åren 1512—1515 - 1. Striden om riksföreståndareskapet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IO
GÖSTA KELLERMAN
att man ej hade någonting emot herr Sten personligen, blott han
ville överge sina onda rådgivare.1 Det dominerande motivet mot Sten
Sture d. y:s riksföreståndareskap var sålunda av konstitutionell art.
Ärkebiskop Jakob måtte så gott som omedelbart ha fått kunskap
om Svante Nilssons död, ty redan den 8 januari, blott sex dagar
efter frånfället, inberättar slottsfogden på Stockholms slott för herr
Sten, att då hans ombud anlänt till Tierp och Hälsingland för att
uppbära kronoskatten, hade redan ärkebiskopen och Sten
Kristierns-son hunnit låta utfärda förbud härför.2 Här har alltså ägt rum en
sannskyldig kapplöpning om att ta makten i besittning. Jakob
Ulvsson var otvivelaktigt i sin goda rätt att handla som han gjorde för att
förebygga en usurpation av riksstyrelsen. Anmärkningsvärd är den
snabbhet, varmed en man vid hans ålder handlat. Det tyder på att
andra stått bakom och drivit på.
Om herremötet i Arboga, varvid Erik Trolle av rådet valdes till
riksföreståndare, veta vi föga.3 Av kyrkomännen synas ärkebiskopen,
biskoparna Vincent, Matts och Otte, domprostarna Kristofer och
Hans Brask samt ärkedjäknen Örjan Nilsson ha deltagit — en
förhållandevis representativ samling. Man var angelägen att få herr
Sten med, fastän han tidigare ej varit medlem av rådet, och utfärdade
på hans begäran ett »kristligt» lejdbrev för honom (d. 14/1), ehuru
man samtidigt förklarade det vara onödigt.4 Om herr Sten därför
verkligen infunnit sig, får väl anses osäkert. Han ville självfallet
icke ge sin sanktion åt valet av Erik Trolle till riksföreståndare.
Dessutom torde man ha önskat hans närvaro i och för
fullmaktsbrevet till fredsmötet i Halmstad. Detta är utfärdat fem dagar
senare, men herr Sten har icke beseglat trots att hans namn är med
bland utfärdarna.5 Vid Arbogamötet har också frågan om slottsloven
1 Knut Eskilsson till herr Sten, 1512 1/4 (BSH V, s. 497). — Knut
Eskilssons brev ger vid handen, att Sten Svantesson omedelbart skulle ha erkänts av
rådet, blott han velat lova föra en konstitutionell regering med råds råde.
2 BSH V, s. 493.
3 Källorna äro rådets lejdebrev för Sten Svantesson d. 14/1 (BSH V, s.
494) och dess fullmaktsbrev för delegaterna till Halmstadmötet d. 19/1 (ST
III, s. 573 f.).
4 »hvilket ecke haffde giortz behoff, for ty her ær ingen som ackter giöre
eder naaget forfaang» (BSH V, s. 494).
5 ST III, s. 573 f. — Det överläts helt åt delegationen utan angivande av
några villkor att förhandla och dagtinga å rådets och rikets vägnar till åväga-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
