- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fyrtionde årgången, 1940 /
22

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gösta Kellerman, Jakob Ulvsson och den svenska kyrkan - 4. Kyrka och stat åren 1512—1515 - 4. Kung Hans’ död. Fredsmötet i Köpenhamn sommaren 1513

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

IO

GÖSTA KELLERMAN

Det är påfallande, hur magert resultatet av de svensk-danska
förhandlingarna blev. Det förefaller, som om stränga muntliga
för-hållningsorder med annan syftning än den förutnämnda fullmakten
inskränkt de svenska ombudens handlingsfrihet. Endast nio av de
tolv utsedda herrarna ha f. ö. deltagit. När de svenska herrarna
förklarade sig sakna fullmakt vare sig att antaga Kristiern till konung
eller att medge någon årlig tribut — svenskarnas hållning har alltså
nu skärpts —• kunde det naturligtvis icke bli fråga om någon verklig
fred. Men Kristierns ställning var ännu ej tillräckligt stark och han
fann sig föranlåten gå med på ett ytterligare uppskov: ett nytt möte
skulle hållas sommaren 1515 och vapenstillestånd skulle råda ända
till påsken 1516. — Det är vidare av intresse att konstatera, att,
såsom Jakob Ulvsson påyrkat, holländarna nu återfingo sina
handelsrättigheter på Sverige. Det visade sig också, att ärkebiskop Jakobs
information var riktig, att lybeckarna nu voro beredda till fredlig
överenskommelse med holländarna.

Sten Sture torde ha hälsat utgången som en seger. I sin triumf
är han hänsynsfull nog att vända sig till ärkebiskopen för att låta
honom bestämma tid och plats för det rådsmöte, som nu var
nödvändigt för att dryfta Köpenhamnbeslutens innebörd. Efter att ha
konfererat med biskop Matts anlägger Jakob Ulvsson i sitt svarsbrev
(d. 9/9)1 den huvudsynpunkten, att rådsherrarna från samtliga
landsändar borde vara tillstädes vid rådsmötet, såväl från Finland som
från Västergötland, Värend och Småland. Återigen är det honom
alltså angeläget, att rådet skall vara så representativt som möjligt.
För den skull ansåg ärkebiskopen det icke möjligt, att mötet skulle
kunna komma till stånd nu på hösten. Han begärde också, att hänsyn
måtte tagas till den eventualiteten, att någon av biskoparna kunde
komma att fara över till Åbo för att deltaga i den helige Hemmings
skrinläggning2, så att de skulle hinna deltaga i mötet därefter.

Hur det politiska läget hösten 1513 uppfattades på kyrkligt håll,
därom vittnar Brasks brev till Sten Sture den 21 november.3 Han är
angelägen att besöka Gotland, så att det ej går ifrån stiftet på samma

1 Grönblad, a. a. I, s. 604 ff.

2 Denna skulle äga rum först vid S:t Henriks tid, troligen d. 18 juni (Geete,
Fornsvensk bibliografi, Suppl., s. 306). Jfr s. 79.

3 HSH, XXIV, s. 11 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:11:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1940/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free