Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - August Hahr och N. J. Söderberg (†), Uppsala domkyrka under 1700-talets första hälft - III. Åren 1737—1750 - 9. Hårlemans tornhuvar på Uppsala domkyrka. Deras tillkomst, stilursprung och betydelse som förebilder. Av August Hahr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ur uppsala domkyrkas historia Ii7
Fig. 19. Husby-Sjutolfts kyrka. Enligt Erik Ihrfors.
gammal antiquarius, men det hela var ett privat företag, och hans
fromma, religiösa iver — han var katolik — var helt säkert också
en drivfjäder. Här konstatera vi lätt, att ursprungliga, om även
reparerade höga spetstorn äro en ytterlig sällsynthet. Ännu reser
sig dock stolt mot skyn t. ex. Vaksala kyrktorn, som bör jämföras
med Hadorphs (retuscherade) teckning. Rasbo kyrka ståtade 1680
med en hög, spetsig spira. Den avbrann 1702, men ersattes först
jämnt hundra år därefter med ett insvängt, lågt valmtak och lanternin
med kors. (Fig. 17.) övergran och Sollentuna presentera numera
t. o. m. altaner med lanterniner. Bälinges stolta kyrkspira
utbyttes vid kyrkans ombyggnad 1784—1788 mot en hög, karnissvängd
huv med urtavlor och lanternin med profilerad kupol. (Fig. 18.)
Något lägre tornkrön erhöll Alunda 1787 och Husby-Sjutolft 1784.
Vid dylika (fig. 19) tänker man mer eller mindre på Uppsala
domkyrkas tornhuvar, fast det konstnärliga avståndet är stort.
Den ståtliga tornspiran på Häggeby nedtogs 1805. Ihrfors
anmärker, att den »fick en ömklig ersättning i den därefter uppförda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
