Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - August Hahr och N. J. Söderberg (†), Uppsala domkyrka under 1700-talets första hälft - III. Åren 1737—1750 - 9. Hårlemans tornhuvar på Uppsala domkyrka. Deras tillkomst, stilursprung och betydelse som förebilder. Av August Hahr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ii6
august hahr och n. j. söderberg
skåpliknande tornbetäckningen», placerad på det tillplattade
valm-taket. Han beklagar även, att Tensta 1810 berövades sin vackra,
förnämliga takryttare. Tornlösa kyrkor som Lossa och Västra Ryd
fingo nya västtorn, den senare 1767 ett torn med klockformig huv
och åttkantig lanterninavslutning, den förra 1836 ett dylikt, som
slutade med fyrsidig sådan. Likaså tillbyggdes ett torn till Skuttunge,
med lanternin på en tambur med urtavlor, och’till Åkerby (1824)
ett dylikt med halvcirkelformiga fönster i det lanterninkrönta
valm-taket o. s. v. Odensala kunde för Hadorph uppvisa ett mäktigt,
fyrsidigt spetstorn utan indragning nedtill, men det fick 1794 vika
för en tornhuv med raka sidor och den vanliga med glob och kors
krönta kuren. På 1680-talet hade Alsike en med den nämnda kyrkan
överensstämmande prydnad, men spiran nedbröts 1799 och ett enkelt
»skåpliknande» krön, som å Häggeby, sattes i dess ställe. Redan 1775,
heter det i kyrkboken, hade fänrik Normelin framhållit vådan av
det höga spetstornet och fördelen av »ett lågt, kupigt efter nu
brukliga sättet». I Vassunda kyrkbok uttalas 1802 likaledes stor
betänksamhet mot det höga tornet och hänvisas till kungl, brevet av den
22 mars 1759. Två år därefter uppstod den nuvarande tryckta,
svängda huven.35
Exemplen från de uppländska kyrkorna kunna naturligtvis
mångfaldigas. Tydligen hade ej endast det nya modet, utan även
regeringens varning en kraftig effekt. I spetsen för revolutionen gingo
i varje fall de Hårlemanska på altaner vilande tornhuvarne i Uppsala,
liksom andra Hårlemans tornförslag och bestämda personliga
inställning till tidens debatterade kyrktornsproblem.
I Gästrikland möter man samtidigt stort intresse för nya torn med
präktiga tornkrön enligt smakens fordringar eller att ge de äldre tornen
dylika. De stora församlingarna och den ökade folkmängden förklara
här kyrkornas om- eller nybyggande. Provinsiella byggmästare som
Daniel Lundqvist och Daniel Hagman äro verksamma i dessa trakter,
men ledningen och kontrollen utövas från Stockholm. Bakom
Trefal-dighetskyrkans tornkrön i Gävle (från 1780), med dess på en tambur
med urtavlor vilande klockhuv och den därovan från en av
smides-räcke omgiven altan uppstigande lanterninen, står ingen ringare än
C. F. Adelcrantz. (Fig. 20.) Kyrkan i övrigt tillhör stormaktstiden. För
Valbo liknande kyrktorn ligger en kyrkritning av O. S. Tempelman
till grund. Torsåkers kyrka nybyggdes av Lundqvist redan 1756,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
