Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hugo Norman, Rimkrönikan om Linköpings biskopar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13°
hugo norman
och Åbo. Den från Västerås kan också nämnas, men som den varit
under behandling av Rabenius, måste den tills vidare lämnas ur
räkningen. Av särskilt intresse för oss bli här Linköpings- och
Växjölängderna. Den förra torde ha nedskrivits vid 1300-talets slut,
den senare är äldre, från 1200-talets mitt.1 Linköpingslängden kan
verifieras med hjälp av andra källor. Detta gäller dock icke de två
första biskoparna. Men alla de följande, Gislo, Kol o. s. v., ha levat
och verkat i Linköping.2 Gislo nämnes som biskop i ett brev från
1139.3 De två första, vilka närmast skola sysselsätta oss, äro Herbert
och Rikard. Om dem veta vi just inte mera, än att de stå i början
av en i övrigt till synes tillförlitlig biskopslängd. Nu är det emellertid
så, att dessa båda jämte Gislo och Kol återfinnas i Växjölängden,
även där som Linköpingsbiskopar. Där meddelas, att efter Sigfrid,
som var den första Växjöbiskopen, följde Asmund, Sivard och
Johannes. Sedan har, heter det, biskopssätet med våld orättfärdigt
flyttats först till Skara och därefter till Linköping. Den första
biskopen där skall ha varit Herbert, som var den femte i ordningen efter
kristendomens införande i Sverige. Därefter ha följt Rikard, Gislo
och Kol. Under den sistnämndes tid har folket vänt sig till konung
Karl med bön om en egen själasörjare. Denne skall då som biskop
i Växjö ha tillsatt en sin släkting, en cisterciensermunk vid namn
Stenar.4
Hur är detta sammanhang mellan de båda uppteckningarna att
förklara? Enligt Toni Schmid har Växjölängden använt
Linköpingslängden. I så fall måste denna ha förelegat i en äldre form.
Växjölängdens Herbrictus kan, säger Toni Schmid, inte återgå på
Her-bertus — Linköpingslängdens namnform — men väl tvärtom. Den
som nedskrivit listan på Växjöbiskoparna bör alltså ha haft
tillgänglig en Linköpingsuppteckning med den äldre namnformen
Herbrictus.5 Resonemanget förefaller antagligt, förutsatt att utgångs-
1 Den förra föreligger i codex C 15 i UUB, den senare i codices C 292,
A 182 samt i ett fragment. Se Toni Schmid, Den helige Sigfrid, sid. 167 f. och
Sveriges kristnande, sid. 175; Sture Bolin, Om Nordens äldsta
historieskrivning, sid. 161. Båda längderna äro tryckta i SRS III: 2, sid. 102, 129.
2 Se Herdaminnet.
3 K. B. Westman, a. a., sid. 26. Westman anger inte sin källa men åsyftar
tydligen ett brev i Diplomatarium Arna-Magnaeanum I, sid. 245.
4 SRS III: 2, sid. 129.
5 Toni Schmid, Sveriges kristnande, sid. 174.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
