- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fyrtionde årgången, 1940 /
257

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jean Hoffmann, Upphävandet av Nantesiska ediktet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

upphävandet av nantesiska edikte!’

257

liga återställandet av den katolska gudstjänsten i hela riket. Den
ålägger de reformerta att överallt och ofördröjligen till de katolska
prästerna och församlingarna återställa kyrkor, byggnader,
förmögenheter och tomter, dock om de bebyggts mot skadestånd för
byggnaderna.1

Efter dessa garantier åt katolikerna följer proklamationen av
principiell men, vilket man vanligen glömmer, i utövningen inskränkt
samvetsfrihet. Det var tillåtet att fritt fira den protestantiska
gudstjänsten på platser, där man vanligen brukade göra det år 1596 och
1597, dessutom på en eller två orter per domsaga med undantag för
de gamla städer, som innehades av ligan. 70 år senare skulle det på
grund av bristfälliga arkiv visa sig vanskligt att finna bevis för dessa
vanligen firade gudstjänster, en utomordentlig källa till trakasserier.
I nästan alla städer kunde gudstjänst icke firas annat än i förstäderna
eller ännu längre bort, sålunda på 3 lieues avstånd från Nantes, 4
från Toulouse och 5 från Paris. De adelsmän, som hade hals- och
handrätt2 voro de enda som hade rätt att fira allmän gudstjänst,
dock att församlingen, t. o. m. vid dop, icke fick räkna mer än 30
personer; övriga adelsmän hade endast rätt att läsa böner i familjen.
I händelse konungen var tillstädes upphävdes gudstjänsten. Vid
hovet kunde hertigar, pärer och markiser fira privata gudstjänster i
sina bostäder men under förbud att sjunga psalmer högt. • Censur
av religiös litteratur infördes. Uttryckligen förbjöds allt det som den
politiska confederationen i La Rochelle 1621 gjorde sig skyldig till:
värvningar, underhandlingar med främmande makter,
befästningsarbeten.

Staten garanterade tillträde till alla platser, rättvisan skulle
utövas av blandade domstolar; katolska domare skulle ha
protestantiska bisittare, då kärande eller svarande var protestant och
omvänt. Synoderna auktoriserades och särskilda artiklar, utan
ediktets officiella garantier, utlovade för pastorernas underhåll en summa
på 45,000 écuer om året.3 Slutligen överlämnade konungen såsom

1 Denna bestämmelse utdömde alltså reformerta kyrkor uppförda på
platsen för förstörda katolska. Ludvig XIII stödde sig på denna artikel för att
beröva de protestantiska kyrkorna i Béarn deras förmögenheter, eftersom de
stodo direkt under kronan.

2 »droit de haute justice».

3 Motsvarar omkring 1,8 miljoner guldfrancs = 1,350,000 guldkronor.

17 — 39863. Kyrkohist. Årsskrift 1940.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:11:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1940/0269.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free