Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Granskningar och anmälningar - Rudolf Abramowski, Dionysius von Tellmahre (Docent Oscar Löfgren)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278
granskningar och anmälningar
Rudolf Abramowski, Dionysius von Tellmahre. Jakobitischer
Patriarch von 818—845, Leipzig 1940. 8:0, 142 S., 1 Faksimile.
(Abhandlungen für die Kunde des Morgenlandes m. Unterstützung
der deutschen Forschungsgemeinschaft hrsg. von der Deutschen
Morgenl. Gesellschaft XXV, 2.)
Då de i Kallinikos år 818 sammanträdande jakobitiska biskoparna
enades om att till patriark välja munken Dionysios från »örnboet»,
Qennesrln, det berömda kloster som redan skänkt den monofysitiska
syriska kyrkan sex patriarker, träffade de ett gott val. I raden av
väst-syriska dugliga kyrkofurstar och tillika litterära kulturpersonligheter
intar Dionysius av Tellmahrë en betydande plats. Som kyrkopolitiker
har han med mindre vanlig skicklighet förstått att å ena sidan
vidmakthålla förtroendefulla eller åtminstone drägliga relationer till de
abbasi-diska kaliferna, särskilt al-Ma’mün, och deras ståthållare, å andra sidan
hindra splittringstendenser inom den egna kyrkan. Sin största
berömmelse har han dock vunnit genom sin stora krönika, ett synnerligen
utförligt och på värdefulla källor vilande profant-kyrkligt historieverk,
som omfattar tiden från kejsar Maurikios (582) till kejsar Teofilos’ och
kalifen al-Mustacsim’s död 842, endast tre år fore hans egen bortgång.
År 1848 påbörjade den svenske syrologen O. F. Tullberg i Uppsala
utgivandet av första boken av »Dionysii Telmaharensis Chronicon»,
vars fjärde del utgavs år 1895 jämte fransk översättning av J.-B. Chabot.
Närmare undersökningar ha emellertid visat, att detta arbete icke är
identiskt med Dionysius’ krönika; det brukar numera betecknas som
»krönikan från Zuqnln» och kan kvalitativt icke uthärda någon jämförelse
med Dionysius’ eget verk. Detta har tyvärr, frånsett ett mindre
fragment, gått förlorat och måste rekonstrueras ur citat i andra syriska
historieverk, framför allt de stora världshistorierna av Mikael I av
Meli-tene och Bar Hebraeus samt en till år 1234 räckande anonym krönika.
Uppgiften att ur profan- och kyrkohistorisk synpunkt analysera detta
viktiga material och därav söka rekonstruera en helhetsbild har i
föreliggande monografi för första gången upptagits.
Efter en allmän orientering över det kyrkliga läget i främre
Orienten vid islams framträdande följer en redogörelse för »Überlieferung und
Bestand des Geschichtswerkes», som ej torde innehålla något väsentligt
nytt. En schematisk översikt över de bevarade Dionysius-citaten ges
såsom »Beilage I», medan »Beilage II» ger arabisk text och översättning
av en Dionysius tillskriven trosbekännelse (efter en modern tryckt text1
jämte varianter ur en Vatikanhandskrift), som dock icke tycks äga
sammanhang med krönikan och ur innehållssynpunkt erbjuder mindre
intresse. Däremot är man förf. tacksam för att han såsom tredje
bilaga skänkt oss ett utmärkt faksimil av det förut nämnda fragmentet
(ur Vat. Syr. 144) jämte översättning.
1 Sid. 135, 3 läs Ä^kil.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
