Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Jesper Swedbergs Lefwernes Beskrifning, utgiven av Gunnar Wetterberg (Utgivaren) - Helge P:son Backman, Eskatologiska motiv i svensk predikan under 1800-talets första hälft (Prof. Dick Helander)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2o8
GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR
kallelse till, »utan at öpna min munn, mindre min pung». Det var en tid
av »pietisteri» och nationella prövningar, det var en tid, då
psalmboksfrågan och andra kyrkliga böckers revidering var aktuell, det rådde
bekymmer för den svenska folkspillran i Pennsylvania, och till detta kommo
en biskops alla vanliga stora och små spörsmål. I Swedbergs skildringar
flödar det av detaljerade tidsbilder och klara tidsfärger, ytterst
värdefulla bidrag till tidevarvets kyrkliga historia. Swedberg var förtrogen
med under och tecken och syner, hans fromhet var av ett intensivt och
översvinneligt slag. Emanuel Swedenborg hade gott påbrå i detta fall.
När Swedberg i slutet av sitt liv satte pennan på papperet för att
författa sin självbiografi, måtte han ha haft en hård inre strid med sina
betänkligheter. Han börjar med en rad ursäkter och förklaringar till
en sådan självbeskrivning. Man är honom tacksam, att han övervann
betänkligheterna. För den, som ogillar företaget, har han ett råd: »låte
bliwat, läset intet».
Utgivaren har lämnat från sig en mönstergillt genomarbetad edition,
och när andra delen, omfattande textkritisk apparat, bibliografi och olika
register, utges, få vi återkomma till det ståtliga verket.
G. Wn.
Helge P:son Backman, Eskatologiska motiv i svensk predikan
under 1800-talets första hälft. Akad. avhandl. Stockholm 1941.
Diakonistyrelsens förlag. 361 s. Kr. 6: —.
Intresset för eskatologi är i stigande. Både på exegetikens och
dogmatikens områden ha ett flertal avhandlingar sett dagens ljus. Den
förr ganska likgiltiga inställningen till eskatologien är uppenbarligen på
väg att försvinna. Tidens karaktär ha givit dessa strävanden en
särskild aktualitet. Genom föreliggande avhandling av Backman göres
från praktiskt-teologiskt håll ett inlägg i debatten. Därvid är det icke
fråga om några nya principiella resultat på eskatologiens område.
Backman giver i stället en historisk undersökning av huru predikan förhållit
sig till eskatologien.
Utan tvivel har Backman fått ett lyckligt grepp på ämnet, då han
koncentrerar sin undersökning på början av 1800-talet. De olikartade
strömningar som då möta äro av särskilt intresse och bidraga till att
giva relief åt framställningen. Redan titelns formulering visar, att
Backman icke följt den vanliga allfartsvägen för homiletiska
undersökningar. I regel har man stannat vid en enstaka predikant och sedan
givit en monografisk bild. Backman har i stället koncentrerat sig på
de eskatologiska motiven och undersöker från denna synpunkt den
svenska upplysningstidens, den schartauanska och den senare
konservativa pietismens predikan. Som huvudgestalter träda därvid Lehnberg,
Schartau och Sellergren fram. Även predikanter, som influerats av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
