Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Erik Berggren, Jacob Boëthius och hans opposition mot det karolinska enväldet - 4. Högmålsprocessen mot Boëthius 1697
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JACOB BOËTHIUS OCH HANS OPPOSITION
2 5
Det är högmodets och människoförgudningens synder, som han
på nytt reagerar mot och varnar för. Man gör sig skyldig till en
»påfisk wilfarelse», när man säger att Gud »har förordnat Konungar
och Regenter på jorden i sitt ställe med en obeskränkt macht at
styra», säger han med anledning av Sternells underdåniga
deklamationer. Men Herren behöver varken påven i Rom eller någon
annan vicarius, en kejsare eller konung. »O Dårskap: annat är i Guds
ställe styra och regera såsom dess Vicarius eller vice Deus, och
annat på Guds befallning effter Hans ord och förordning.» Han
kräver således av konungen och hans rådsherrar en ödmjuk insikt i
det läge, vari de befinna sig. Konungen är underordnad det
gudomliga majestätet, han är dess tjänare. Härav följer, att han bör
avstå från all självförhävelse och i stället noga avlyssna Guds vilja
genom den budbärare Gud skickat och i enlighet därmed göra bot
och omvända sig tillsammans med hela folket.
Han avslutar sin duplica med en bön om att konungen själv
måtte få ta del av hans skrivelser, så att han kan rätta sig efter dem
och låta Boëthius få svara inför det förut beskrivna rätta forum,
vilket hade att avgöra hans bevekelsegrunders giltighet. Han ber
även om audiens hos kungen, så att han måtte få utlägga sin sak
muntligen, vilken förmån han förstår, att de höga herrar, som han
träffat med sina påminnelser, redan haft.1
Efter denna Boëthius’ skrivelse uppsätter Sternell den 16 febr.
en sammanfattande relation över vad i Boëthius’ mål förevarit.
Denna redogörelse förelägges Boëthius för godkännande och
undertecknande. Han vägrar emellertid sin underskrift och motiverar
detta med en skrivelse av den 17 febr. Han anför där, att han ej
fått tillgång till de skrifter, som anklagelsen stöder sig på, och att
han således ej kunnat kontrollera Sternells hänvisning till dem eller
hans utdrag därur. F. ö. synes det honom, som om han redan vore
dömd och olagligen behandlad under fängelsetiden. Det värsta var
dock, att man vid sakens handläggning tydligen alldeles förbigått
huvudfrågan, »om ej Guds ord och ära lider», vilken fråga dock
varit grunden för alla hans skrifter. Han hade förstått, att så skulle
ske, och därför hade han också »publice både munteligen och skrif-
1 En förnyad framställning om att personligen få möta konungen och
förklara sig avgav han också den 24 febr. (avskrift i N. 50, slutet s. 21). Han
nämner här, att han redan två gånger tidigare uppställt liknande skrivelser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
