Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Erik Berggren, Jacob Boëthius och hans opposition mot det karolinska enväldet - 7. Boëthius’ andliga utveckling och omvändelse. Hans förbindelser med pietismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5-2
ERIK BERGGREN
synder. Han visar en ambition att räkna upp alla förseelser, större
eller mindre, som han begått under livet. Ty, säger han, »ingen
synd är så ringa, som icke wanärar Gud ok hans Ande bedröfar».
Och syftet med denna skrupulösa bekännelse är, att alla hans
medmänniskor måtte lära sig inse, hur allvarlig även den minsta synd
är, och göra bättring. »En wederbörlig lefernes ransakning
befordrar Trones ok ödmjukhetens stadfästelse.» Och ju ödmjukare den
kristne är, desto större grämelse har han över sin synd och får
därmed också desto större allvar i kravet att bättra sig. Man erinrar
sig i detta sammanhang Luthers ord om denna andliga erfarenhet:
»Ju frommare någon är, desto mera känner han kampen mot
synden.» Boëthius vill nu genom sin bekännelse ge ett bevis på denna
sanning »för Konungen ok alla mina landsmänn, om deras Salighet
derigenom skulle kunna befrämjas».
Synderna ha fortsatt, berättar Boëthius, hur han än kämpat
däremot. Han ger en god beskrivning på denna kamp. Redan från
sin tidiga ungdom hade han fört den. Och hans vapen mot »köttets
lusta» var icke blott Skriftens ord, böner och andaktsövningar utan
även »anderike lärares» skrifter. Redan under gymnasietiden i
Västerås köpte han Johan Arndts »Sanna kristendom» och »Paradis
lustgård». Dessa böcker ha varit av utomordentlig betydelse för
honom. De ha inte blott rört honom till »bättrings ok frögde tårar
i trone utan de ha», säger han, »jämwäl i min ungdomsår med sådan
himmelsk lust ok wederquekkelse uplyst at jag alt werldsligit ok
timmeligit deremot för intet aktadt». Liknande verkningar ha även
andra andaktsböcker haft, såsom Martin Mollers bok om »Kristi
andeliga förbindning med församlingen», Johann Gerhards
»Medi-tationes sacrae» och »praxis pietatis på latin»1 samt Lütkemans
»Guds godhets försmak». Även »andre sådane» har han läst. Bland
dem kan nämnas Johann Quirsfelds »Gartengesellschaft», som han
citerar på tyska (Boëthiana, 3). Det gäller om alla dessa
uppräknade andaktsböcker mer eller mindre, att de voro beroende av den
medeltida mystikens tankar och fromhetstyp.2 Härav kommer
1 Exercitium Pietatis etc.; om denna se D. Lindqvist, Studier i den
svenska andaktslitteraturen under stormaktstidevarvet, 1939, s. 196.
2 Om Johan Arndt, se H. Pleijel, Johan Arndt och svenskt fromhetsliv.
(Svensk teologisk kvartalsskrift, 1938.) Om Moller, se Hj. Holmquist i
Holm-quist-Pleijel, Svenska kyrkans historia, 4: 1, s. 107; Om Gerhard och
Quirs-feld, se Lindqvist, a. a., s. 199 och s. 160 ff. resp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
