Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Harry Hermerén, Johannes Lenæus och bibeleditionen 1618
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
johannes lenæus och bibeleditionen l6l8
245
tjänstledighet från sin professur1 och vistades därefter i huvudstaden
mesta tiden, tills arbetet blivit färdigt.2 Lenæus’ minnestecknare
Emporagrius3, Brunnerus4 och Olof Rudbeck5 tala med den största
respekt om hans andel i bibelverket. Emporagrius meddelar — låt
vara att överdriften är påtaglig — att Lenæus varit initiativtagaren
till versindelningen och att han uppgjorde planen till det stora
registret med dogmatiska, historiska och geografiska förklaringar,
sammanställde summarier över varje kapitel etc. Samme sagesman
påpekar också, att av de två till bibeln hörande »högnyttige
geogra-phiske tafler» den ena, en karta över det Heliga landet, egenhändigt
uppgjorts av Lenæus. Sistnämnda uppgift är i varje fall fullt korrekt.6
Lenæus’ i Uppsala Landsarkiv förvarade egenhändiga
anteckningar7 till bibelarbetet äro gjorda på latin och svenska och upptaga
24 foliosidor. De omfatta samtliga bibelns böcker från i
Konungaboken till Johannes’ Uppenbarelsebok med följande betydande
undantag: Job, Psaltaren, Ordspråksboken, Predikaren, Höga Visan
och Daniel samt Apokryferna i Gamla testamentet; av Nya
testamentet har han haft sig anförtrott allt utom evangelierna och
Apostlagärningarna.8 Vad han huvudsakligen sysslat med, är icke själva
texten utan företalen till de olika böckerna, argumenta (summarierna
till de olika kapitlen) och glossæ (de dogmatiska förklaringarna efter
varje kapitel). När Lenæus gjort så stort avsnitt av sitt pensum
färdigt, att han slutfört sina annotationer till Hesekiel, översände
han dessa till bibelverkets redaktör, som han titulerar »Dominus
Magister».9 Tryckningen tycks vid denna tid — man hade icke nått
1 ULA, UDA J VI: 4, fol. 7.
2 Annerstedts saml. till Uppsala univ:s hist. (UUB, U 40: 22).
3 KB, Engestr. saml. B. X. 1. 86.
4 A. A. von Stiernman, Bibi. suiog. (Sthlm 1772), s. 253.
5 Ibdm s. 278.
6 Hj. Holmquist, Svenska kyrkans hist. IV: 1 (Upps. 1933), s. 170, och
Cnattingius, Tillkomsten av Gustav II Adolfs bibel 1618, s. 32, uppge, att båda
kartorna i bibeln uppgjorts av Andreas Bureus. Denna uppgift torde dock vara
oriktig, eftersom den efter folio 82 i 1618 års bibel insatta kartan i nedre högra
hörnet har följande text: »M. Johannes Lenevs inventor, V. S. Tratman fecit,
J. Nerman sculpsit.»
7 ULA, UDA J VI: 6. Dessa åsyftar Stiernman, Bibi. suiog., s. 285.
8 Jfr dock Rudbeckius’ påstående ovan s. 1.
9 ULA, UDA J VI: 6, fol. 17.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
