Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - David Lindquist, Studier till den svenska evangelieboken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
studier till den svenska evangelieboken
11-3
talet berikade de den liturgiska traditionen. Många exempel finnas
härpå. Vid gudstjänsten i hovförsamlingen och i Jakobs kyrka i
Stockholm användes Avenarius’ morgon- och aftonböner i
psalmboken.1 Vid prästmöten i Finland 1706—1707 anbefalldes till
läsning på storböndagarna »uti första predijkans begynnelse . . . een
böön om een sann omwändelse», som står »ibland Communionbönerna
under samma titel».2 Bönen återfinnes i 1695 års psalmbok och är
hämtad ur Lüneburgisches Handbuch. Vid en tacksägelsegudstjänst
i Stockholm med anledning av konungens återkomst år 1777 mässades
»för Altaret tacksäyelsen för öfwerstånden lycklig resa».3 Även denna
bön är upptagen i 1695 års psalmbok.
Bönen för dem, som skulle döpas, hade tydligen länge brukats i
Stockholms kyrkor, innan den infördes i handbok och psalmbok.
I de besvär, som ingavs från Stockholms konsistorium den 28 juni
1723, finner man sålunda följande punkt: »Att äfwen så wähl för
them, som döpas som för Communicanterna en Bön på predikostolen
må hållas både till then helige Actens så mycket större veneration
som till åhörarnes upmuntring till gudelig bön och suckningar för
them, som till dopet komma skola.»4 K. Maj:ts resolution dat. 23
dec. 1723, innebar ett bifall till konsistoriets anhållan.5
Dopbönen kom tydligen snart till användning. Den inleddes av
en liten ingress: »Emedan den h. Döpelsen strax efter sluten
predikan skall förrättas här uti högchoret, ty behaga denne kristelige
församlings ledamöter, som nu tilstädes äro, med gudelig vördnad
och andacht bewista denna heliga act och där vid påminna sig det
förbund, som de uti döpelsen med Gud hafwe ingått, och däraf hämta
1 Lindquist, o. a. a., s. 287, not 1. — Vid gudstjänsten användes ofta
böner, hämtade direkt ur den privata uppbyggelselitteraturen. Gezelius d. y.
rekommenderar år 1712 bönen »pro conservatione ecclesiae, af Avenarii längre
bön sammandragen». Den skulle läsas efter krigsbönen. (Se Ad. Neovius,
Special-Katalog öfwer Domkapitels-Archifvet i Borgå: IV: Biskop Gezelii
d. y:s brefconcept 1712—1717, s. 20 f., 22, 24.) Bönen, som här åsyftas,
upptages i den svenska upplagan av Avenarius’ bönbok under rubriken: »Bön om
Gudz Församl. uppehållelse.»
2 Handl. rör. finska kyrkan och presterskapet (utg. av K. G. Leinberg)
V, s. 108.
3 Acta consist. Holm. 1777: 8.
4 Prästerskapets besvär: Uppsala stift i RA.
5 Acta consist. Holmensis 1724.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
