Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ingrid Johansson, Altarskåpet vid Strängnäs’ domkyrkas högaltare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
altarskåpet vid strängnäs domkyrkas högaltare 179
gisk lyrik. Också en annan konstnär med holländsk härstamning,
Geertgen tot sint Jans, lyckas bättre i gestaltningen av rummet än
sydnederländarna, men när det gällde dramatiska rörelsemotiv sökte
han stöd hos dem. Hans kroppar tyckas ofta, trots att han vill
gestalta livlig rörelse, ha avstannat i excentriska lägen. »Die
Überlegenheit des Südens, die Schwerfälligkeit, das
Anlehnungsbedürfnis des Holländers steht fest. Die originale Gestaltungskraft, die
spezifisch holländische Kraft ist auf anderem Felde zu suchen als
in der Erfindung dramatischer und pathetischer Bewegungsmotive.»1
Hur gestaltade sig då den holländska skulpturen under
1400-ta-let? Man har inte mycket att döma efter, det mesta har förstörts
av kalvinisterna. Holländska forskare, som publicerat materialet,
ha icke vågat säga mycket men dock kommit fram med några
karakteriseringar. En kvinnlig belgisk konsthistoriker, Marguerite
De-vigne2, som studerat skulpturen i Meusetrakten, har funnit den
ha mycket gemensamt med den holländska i slutet av medeltiden
och början av den nyare tiden. Hon talar om det måleriska i
modelleringen och i draperistilen, där de raka och mjuka vecken dominera.
En tendens att omgiva figurerna med en atmosfär, att låta dem
flyta in i omgivningen, kan också märkas. Vid studium av det av
Willem Vogelsang3 utgivna planschverket över den nederländska
träskulpturen finner man ofta i de som nordnederländska
betecknade arbetena en förkärlek för det vertikala i veckbehandlingen och
mjukhet i formerna. Ansiktena äro ofta fina och känsliga.
Stämningen över skulpturerna är lugn och föga handlingsbetonad.
För att sammanknyta denna skildring av konsten i Nord- och
Sydnederländerna med de sociala förhållandena skall jag citera ett
stycke ur Huizinga Ur Medeltidens höst: »Skillnaden mellan å ena
sidan den sydnederländska och den franska konsten samt å andra
sidan det lilla som bevarats av vad vi kunna betrakta såsom
nordnederländsk konst från 1400-talet bör bäst betraktas såsom en
miljö-skillnad. På ena hållet det yppiga mogna livet i Brügge, Gent, Brys-
1 M. Friedländer. Die altniederländische Malerei. Berlin
1925—1934-Bd. II, III, IV, V.
2 M. Devigne. La sculpture mosane du XHe au XVIe Siècle. Paris
& Bruxelles 1932.
3 W. Vogels ang, Die Holzskulptur in den Niederlanden. I Barl. 1911
II Utrecht 1912.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
