Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Erik Hörnström, Anders Odel (Densamme) - Nils Rodén, Folkväckelsens förelöpare (Utgivaren)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’272 granskningar och anmälningar
bland västgötarna som skald, riktas blickarna genast till honom.
Beträffande uppställning och innehåll har den därtill en slående likhet med
gravskriften över Silander. Med ganska stor sannolikhet vågar anm.
förmoda, att Odel författat också dessa Griftrunor. Båda synas
representera en typ av dåtida personalvers, hållen i en säregen högtidlig, retorisk,
avmätt stil. Det är väl tvivelaktigt, om denna »stenstil», som förf.
skriver, har något att säga om Odels sinnesstämning. Båda ha ett anslag,
vilket sannolikt, såsom förf. gör gällande för Silanderdikten, ger en klang
av upplysningens tankar om den nya världsbilden. Båda måste dock
f. ö. betraktas som genomgående ortodoxt lutherska. Silanderdikten
ställer försoningen i centrum, skildrar människans fördärv och ser döden
som fostraren till omvändelsen. Det är sant, att fördärvet målas mörkt,
men att mannen omvänder sig, kommer till Frälsaren och blir salig,
är dock poängen i det hela. Varken den ena eller den andra av dessa
dikter torde kunna tolkas som symptom på en personlig troskatastrof,
ännu mindred ärpå, att Odel aldrig upplevat frälsningen. Han har som
så många andra lämnat herrnhutismen, icke därför, att han förgäves
sträckt sig efter en upplevelse, utan förmodligen främst därför att
såll-ningstidens herrnhutism avskräckt honom. Han har kommit in i en kris,
varom vi veta ytterst litet. Sannolikt ha upplysningstankar påverkat
den för tidens olika rörelser mycket känslige mannen i åratal, innan de
blevo hans bärande åskådning.
Hörnström förtjänar allt erkännande från kyrkohistoriskt håll för
det sätt, varpå han undersökt Odels religiösa produktion och Sions
Sånger. Alltför sällan griper en litteraturhistoriker sig an med den
religiösa dikten. Teologerna å sin sida bli stannande vid de dogmhistoriska
problemen och sakna förmågan att ge en litterär analys och värdering.
Vad förf. därutöver skänkt oss av lärda utblickar i nämnda partier
utmärkes liksom avhandlingen i sin helhet av gedigen forskning och klokt
omdöme.
Hans Cnattingius.
Nils Rodén, Folkväckelsens förelöpare. Jönköping 1943. Halls
förlag. 287 s. Häft. kr. 6: 50, inb. kr. 8: 50.
Genom sin digra gradualavhandling Herrnhutiska och nyevangeliska
väckelserörelser i Linköpings stift intill 1856 kom Nils Rodén att arbeta
sig in i ett vidlyftigt material, som omspänner långt mer än Linköpings
stift. Med stor energi har d:r Rodén fortsatt att bearbeta detta material,
som särskilt fört honom till väckelserörelserna i Stockholm och
Norrland. Han har också utgett mindre studier på olika håll och även
publicerat källmaterial. I föreliggande årgång av KÅ ingår en sådan samling.
Arbetet Folkväckelsens förelöpare utgöres till hälften av biografiska
studier rörande några personer av särskild betydelse för den begynnande
folkväckelsen, medan den andra hälften upptar skrivelser och brev,
vilka hänföra sig till dessa personer och deras trosfränder. Levnads-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
