Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Bertil Block, Pontus Wikner (Professor Sigfrid v. Engeström) - Gunnar Wikmark, G. E. Beskow och nyevangelismen (Utgivaren)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’272
granskningar och anmälningar
bibliska dualismen att fasthålla både vid Guds suveränitet och vid en
Guds kamp mot synden, erbjuder denna samsyn onekligen för var och
en, som tänker, ett pressande problem. Kan man åter inte på
begripligt sätt uttrycka, vad den bibliska synen innebär, är värdet av denna
syn problematiskt. Men den som skulle ge sig in på försöket att formulera
denna för nutida teologi centrala tanke i någorlunda fattbara satser,
skulle kanske komma i större vedermöda, än teodicéproblemet beredde
Wikner.
Ett fortsatt arbete med Wikner efter den linje, som Block slagit in
på, är säkerligen lönande och angeläget. En väsentlig och värdefull insats
har gjorts genom detta försök att klarlägga sammanhangen i hans
tänkande.
Sigfrid von Engeström.
Gunnar Wikmark, G. E. Beskow och nyevangelismen.
Praktisk-teologisk studie. Akad. avhandl. Sthm 1943. Diakonistyrelsens
förlag. 330 s. Kr. 5:—.
Gustaf Emanuel Beskow var ingen vanlig man. Efter Rosenius var
han under årtionden den främste i Stockholm av nyevangelismens män.
Hans livsgärning omspände den senare hälften av 1800-talet. Tiden var
också ovanlig, en brytningstid i många avseenden. Beskow gjorde där
en betydande insats. Han predikade för större skaror än andra, han
byggde en egen kyrka, han grundade en högre skola, han författade
skrifter och skrev i tidningar och tidskrifter, och han var inflytelserik
kommitté- och styrelseledamot inom Evangeliska Fosterlandsstiftelsen.
Det är alltså ingen tvekan om att Beskow är värd en vetenskaplig
monografi. Den borde ha haft fasta historiska linjer och varit infogad i
tidsskedets egen rika problematik.
Den föreliggande avhandlingen har icke blivit, vad den kunde och
borde ha blivit. Redan ämnet och uppgiften har något av oklarhet, och
undersökningens anläggning blir följaktligen löslig. Uttrycket
»prak-tisk-teologisk studie» säger inte mycket i detta sammanhang. Det hade
varit motiverat att från början klart fatta ämnet såsom ett
historiskt-biografiskt problem, som skulle lösas med tillhjälp av hela den rika
tillgång på primärmaterial, som verkligen finnes. Ursprungligen har ett
övervägande homiletiskt intresse lett förf. in på uppgiften, men det
visade sig tydligen ogörligt att genomföra studien på denna linje utan
att först reda ut de historiska och biografiska oklarheterna. I och för
sig kan det vara riktigt att främst betrakta Beskow såsom predikanten,
men i det skick avhandlingen föreligger har det homiletiska och
dogm-historiska krympt samman och det biografiska kommit att bli
huvudsaken. Men då visa sig också bristerna.
Den allvarligaste bristen är, att förf. icke gjort sig möda att
systematiskt och omsorgsfullt genomgå och nyttja hela materialet i Evan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
