Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Gunnar Wikmark, G. E. Beskow och nyevangelismen (Utgivaren)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’272 granskningar och anmälningar
geliska Fosterlandsstiftelsens arkiv. Rader av protokoll, brevböcker
och kopieböcker ha utelämnats, och i dessa föreligger ett rikhaltigt
material till belysning av Beskows insatser inom Stiftelsen, i den inre
missionen, i den litterära verksamheten och i den yttre missionen.
Följaktligen ha B:s betydelsefulla insatser på dessa områden fått en ytlig
behandling, där kortfattade antydningar och fragmentariska notiser,
ofta efter sekundärt material, träder i stället för en omsorgsfull och
inträngande undersökning. Ett klart exempel på detta utgör sjunde
kapitlet, »Arbetet i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen». Detta torftiga
kapitel borde och kunde ha blivit ett fylligt centralkapitel i boken, ty
vid sidan av B:s predikoverksamhet i Blasieholmskyrkan var arbetet i
detta missionssällskap hans livsgärnings huvudlinje.
I fråga om B:s insats i Stadsmissionen har förf. haft tillgång till en
1934 tillrättakommen protokollsbok från denna missions konstituering
på nyåret 1856 t. o. m. 1870. Förf. nyttjar uteslutande detta
primärmaterial, vilket givetvis är värdefullt, men han borde dock
kompletterat detta knappa material med att ur Stadsmissionären belysa B:s
betydande insatser vid de stora stadsmissionsmötena i olika delar
avlandet. På så sätt skulle även detta kapitel ha blivit fylligare och icke
fått denna karaktär av protokollsreferat, som icke ger full rättvisa åt
B:s arbete på detta område. I slutet av 1860-talet ha också
Fosterlandsstiftelsens protokoll viktiga uppgifter om relationerna mellan
denna och Stadsmissionen, vilka belysa frågan om B:s tillbakaträdande
från ordförandeposten i den sistnämndas kolportörsutskott.
En andra huvudanmärkning gäller den säregna isolering, som förf.
förlänar hela framställningen om Beskow. I en så sjudande
brytnings-och nydaningstid stod en sådan man som B. givetvis icke oberörd av
tidshändelserna. Men endast svagt och ofta icke alls framträder B:s
relationer till vad som sker i tiden. Exempel därpå ger kapitlet om B.
såsom riksdagsman, där man ju måste fråga sig, vilken hållning B.
intog till sociala rörelser och förhållanden. Även grundandet av
Beskowska skolan bör ses i det historiska sambandet med skolpolitiska
och pedagogiska strävanden. Hans författarverksamhet hade ofta en
tidsaktuell innebörd. Något får man reda på därom, särskilt de
polemiska dragen, men det är alltför litet av kringsyn och tidsanalys även
i fråga om teologiska och dogmatiska problem. Även Ev.
Fosterlandsstiftelsens protokoll ha åtskilligt att berätta om B:s skrifter. Likaledes
hade det varit lämpligt att se B:s inträde i Ev. Fosterlandsstiftelsens
styrelse i den situation, som då, 1867 och följande år, var: Rosenius’
sjukdom och död, Waldenströms övertagande av Pietisten, Lundborgs
bortgång, motsättningen till Rudin och överläggningarna rörande
Stadsmissionen och Stiftelsen.
Vidare några detaljer. Förtjänstfullt redogör förf. för B:s tidiga
utveckling och förhållanden. Men utredningen av själskrisen (s. 23—
34) har flutit ut och fyller tolv sidor. Den kunde ha knappats in till
tre à fyra och hade antagligen då också blivit klarare. En källkritisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
