Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Nils Beltzén, Den kyrkliga försvenskningen av Jämtland-Härjedalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den kyrkliga försvenskningen av jämtland-härjedalen 201
Probsten i Jämptelandh». I detta anmodas adressaten — visserligen
ännu obefintlig men tydligen antagen såsom med det snaraste i tjänst
— »alldenstundh–-en Conformitet och lijkheet Wthj alla för-
samblingar öfuer heela wårt Rijke må hållas», tillse, att
kyrkoherdarna låta föredraga på brukligt sätt de bifogade texterna.1
Sammanställandet av jämtlandsprosten med hela rikets andliga ledare
måste innebära, att den förre de facto av den högsta
riksmyndigheten betraktades såsom de senares jämlike.
Huruvida det varit de styrandes mening att även till namnet,
inte allenast till gagnet, göra de förvärvade norrlandsprovinserna till
en superintendentia är vanskligt att besvara, beroende på att frågan,
till följd av norrmännens snart återställda militära herravälde i
Jämtland, ej vidare blev aktuell. Först efter den definitiva
uppgörelsen i Brömsebro ha vi anledning vänta den på nytt ventilerad.
Så sker i själva verket också. Under december månad 1645
diskuterades ingående i rådet rörande bl. a. de under interregnum 1644-45
återkomna norska prästernas ställning, och därvid gjordes
uttalanden, som äro av stort intresse såväl för det problem, vilket här är
på tal, som för frågan om upprättandet av Härnösands
superintendentia. Den 4 dec. 1645 inkallas landshövdingen Johan Berndes i rådet
att avgiva en första rapport beträffande övertagandet av
Jämtland-Härjedalen, vilket för det förstnämnda landskapets vidkommande
skett under hans direkta ledning och genom hans försorg endast en
dryg månad dessförinnan. Protokollet meddelar i det
sammanhanget följande:
»Sädan taltes om Gudztiänsten der, och deraf att Upsala stift är alt för
stoort, kan fuller Gestrike, Upsala, Herdalen och Helsingeland lyda
der till, män Västerbotn, Jemteland, Medelpadh och Ångermanlandh
blifver superintendentie och Laplanden der ovanpå.»2
I fortsättningen kommer denna tanke upp igen flera gånger. Den 19
dec. börjar tydligen en mera grundlig debatt över de ^supplicationer
och petiter», som en vecka tidigare bringats från Jämtland och blivit
upplästa i rådet. Härvid gör rikskanslern Axel Oxenstierna vid två
tillfällen uttalanden om den tillämnade superintendentian, vilka ha
en till synes klart kategorisk innebörd:
1 RR 13 april 1644, RA.
2 SRP, a. dat., XI, s. 252.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
