Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gust. Arén — Sigurd Petri, De Svenska Församlingarnas i Nordamerika anslutning till den Anglikanska Kyrkan 1736—1786 - Kap. I. Brister i ledningen - 1. Domkapitlet och församlingarnas egenart - 2. Långa vakanser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7°
GUST. ARF.N OCH SIGURD PETRI
Särskilt tydligt visar sig detta i den viktiga språkfrågan, där man
hade att välja mellan att prästerna skulle få predika på engelska,
som alla förstod, eller att svenskättlingarna drogos till andra kyrkor,
och där det gällde att snarast översätta liturgi och katekes för att
motverka det skadliga inflytande, som blev följden av att använda
den engelska kyrkans böcker, vilka ju ofta voro de enda som funnos
att tillgå. Ett enda exempel må vara nog: 1781 framhöllo prästerna
i en skrivelse, att svenska »Språket nästan utdödt», varför man endast
mycket sällan kunde hoppas på att bli förstådd, om man använde
det i liturgi och predikan.1 Domkapitlet svarade: »Ministerium åligger
således, at wid alla tillfällen, wid ungdomens underwisning och
förhör, wid Predikningar och andra Ämbetes förrättningar, inskärpa
hos åhörarena kärlek för sitt gamla Fädernesland, och dess Språk;
äfwen som icke tillåtit är, at från Swenska HandBoken wid
förefallande Ämbets göremål afwika utan högsta nödwändighet.»2
Visserligen andas detta svar ett lovvärt nit om svenskhetens bevarande
i utlandet, men det förefaller dock, som om man i Sverige inte fattade
lägets allvar. Eller snarare: Kyrkoledningen i hemlandet saknade
trots alla sina säkert välmenta åtgärder förmåga att förstå och
anpassa sig efter amerikaförsamlingarnas säregna struktur.
Denna domkapitlets oförmåga att sätta sig in i amerikasvenskarnas
särskilda problem och svårigheter, dess bedömande av alla företeelser
därute med en mall som var gjord efter hemlandets förhållanden,
dess envisa fasthållande vid sina en gång fattade beslut utan hänsyn
till de ofta berättigade önskemålen utifrån — allt detta måste skapa
en stark irritation hos församlingarna där ute.
2. Långa vakanser.
»I ty, at Falk, som tilförene warit Församblingens lärare, med sit
otidiga förhållande . . . icke allenast beröfwat försambln thess
or-denteliga gudstjenst, utan ock gifwit dem tilfälle at dels gå öfwer til
Engelska Kyrkan, dels ock ännu håller en del uti inbillning om hans
oskyldighet, hwilka tillika med några Tyska upbygt egen Kyrka. . .
Hwad oreda alt sådant månde hafwa giordt under 4-5 års vacance,
täckes Ven: Consist: sielfwa täncka; så at jag döpt barn öfwer året
1 Girelius, Collin och Hultgren t. domkap. 3.7. 1781, F VIII: 3, 258.
2 Domkap. t. ministerium i Amerika 28.1. 1783, F VIII: 11, 200.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
