Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Erland Ehnmark, Övning och inspiration. Kring »Den levande Gudens» inledningskapitel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2C>4
ERLAND EHNMARK
lämpat den metod, som Holmström kallar »typologisk
strukturforskning» och »historiskt-systematisk motivforskning». Den består i en
kritiskt-systematisk prövning av »trosutsagornas religiösa halt efter i
vad mån de adekvat motsvara de skilda religionstypernas historiskt
särpräglade egenart och organiskt höra samman med deras principiella
struktur» (s. 141). Denna metod skall vara »i princip lika tillämplig
på alla historiskt utpräglade religionsindividualiteter». Den är
följaktligen icke en speciellt teologisk metod. Den har vidare »samma
grad av vetenskaplig objektivitet som den historiskt-psykologiska
analysen, men den tar sig ingen rätt att fälla något avgörande i den
religiösa sanningsfrågan, som faller utanför den objektiva
vetenskapens kompetens och helt tillhör det subjektiva ställningstagande
under det personliga ansvarets risk, vilket är konstitutivt för religionen
själv» (ib.). Den motsats, som uttryckes med ordet »men» tyckes
betyda, att enligt Holmströms mening den historiskt-psykologiska
analysen skulle innebära ett ställningstagande i den religiösa
sanningsfrågan. Man brukar inte anse, att så är fallet; Söderblom har i varje
fall uttryckligen tagit avstånd från en sådan uppfattning.
Holmström betonar vidare, att religionsforskarens personliga
trosstånd-punkt ej kan få »karaktären av någon metodisk förutsättning, men
väl tjäna som psykologisk hjälpfaktor för bättre förståelse av
materialet, som alltigenom är präglat av personligt ställningstagande» (ib.).
Det är just vad Söderblom ofta har påpekat och vad han avsett,
t. ex. när han till jämförelse tagit omöjligheten för den omusikaliske
att bedöma musik. Här är det svårt att finna en metodisk motsats.
Holmström sätter emellertid som alternativ till denna kritiska och
systematiska motivforskning den teologiska apologetiken,
kännetecknad bl. a. av historicism och psykologism, d. v. s. en gengångare
av den metafysiska religionsfilosofien. »Det är på dess metodiska väg
Söderblom snart nog slår in» — efter 1903 (s. 142). Och däri röjer sig
hos Söderblom »saknaden av en självständigt teologisk metod» (s. 176).
Den metod, som Holmström själv anbefaller, är klarast framställd
i Nygrens stora arbete Den kristna kärlekstanken. Det är där som
bekant fråga om vad Nygren kallar grundmotiv, vilket definieras som
»en viss åskådnings svar på en fråga av den grundläggande art, att
den från kategorial synpunkt kan betecknas såsom en grundfråga»
(a. a. I, 1930, s. 19). Därmed menas det svar, som ges på
kunskapsproblemet, det etiska, det estetiska och det religiösa problemet (ib.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
