Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Erland Ehnmark, Övning och inspiration. Kring »Den levande Gudens» inledningskapitel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2C>4
erland ehnmark
Det är också tydligt, att Söderblom, när han formulerar
motsatsen övningsreligion — spontan religion, visserligen menat, att den
evangeliska uppenbarelsereligionen får ett karakteristiskt uttryck
i den senare av dessa bestämningar, men att han fördenskull icke
avsett att all spontan religion vore uppenbarelsereligion i inskränkt
mening. Han ger jesuitmissionärerna rätt i att den japanska
Amida-tron företer protestantiska drag, han skildrar Mahayanas
frälsningslära i termer, hämtade från protestantisk teologi, han framhåller
med allt eftertryck betydelsen av Buddhas löfte som ett historiskt
frälsningsfaktum (DLG s. 200 ff.). Men han påminner också om »den
skilda uppfattning av gudomen och historien», som ligger till grund
(s. 205); mellan bhaktis förtröstan på Amithabas löfte och Luthers
hänvisning till frälsningens objektiva faktum är icke mera än »en viss
analogi» förhanden (s. 207). Söderblom kan gå så långt, att han i
skildringen av Mahayana innesluter en diskussion av trons problem,
så som de ställa sig för en evangelisk kristen, men ingen tror väl att
hans ekumeniska vidhj ärtenhet sträckte sig till att bedriva
buddhis-tisk propaganda. Men först sedan det gemensamma uppfattats i hela
sin vidd, i hela sin betydelse, kan skillnaden preciseras. »Gå vi till
en närmare analys av de två Heilstatsachen, frälsningsfakta, som vi
här sammanställa, nämligen Kristi liv och kors, och Buddhas löfte,
eller snarare löften, eftersom de äro många, så finna vi, huru högst
väsentligen olika den bakgrund är, mot vilken dessa frälsningsfakta
avteckna sig. Förutsättningarna förete några av religionshistoriens
mest karakteristiska olikheter. Men jag har här påvisat
överensstämmelser som ligga djupt grundade i själva det religiösa behovet
av visshet om den gudomliga nåden och om Guds vilja och
verksamhet till människans frälsning» (s. 210). — »Jag skall i dessa korta
rader icke uppehålla mig vid den principiellt olika ställning, som Kristi
person har för kristendomen och som Buddhas person har inom
bud-dhismen» (s. 211).
Det kriterium som ligger i upplevelsens förlopp, i överväldigandet
av gudomen, i tron på frälsningen som en gåva, måste alltså
suppleras med gudsbildens karaktär. Söderblom har aldrig trott sig gripa
verkligheten i en enda formel. Men förenar man dessa olika
bestämningar, ser man på religionerna från dessa olika synpunkter
samtidigt — och gärna från ännu flere; det finns ingen gräns för möjliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
