Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Erik Bäcksbacka, Lars Levi Laestadius’ brev till Peter Wieselgren - Stig Lindholm, Källan till Catechesis christianorum graeca 1584
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lars levi læstadius’ brev till peter wieselgren 27 i
hoppet ofta fjärran; dock tror jag, att den store Försonaren och
törne-krönte Konungen, icke skall öfvergifva mig.1 Framhärdar
Min Högtärade Broders
ringe medarbetare i Vingården
L. L. Læstadius.
Källan till Catechesis christianorum graeca 1584.
I Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen VIII redovisar Isak
Collijn förtjänstfullt för Catechesis christianorum graeca2, som utkom
i Stockholm 1584, »utan tvivel redigerad» av dåvarande professorn vid
kollegiet i Stockholm, Jacobus Erici.3 Något egentligt bidrag till
frågan om den källa, författaren eller redaktören med all säkerhet använt
sig av lämnar dock icke Collijn, men framhåller, att denna »väl måste
sökas bland de grekiska öfversättningar af Luthers lilla katekes, som
under 1500-talet verkställts af Joh. Mylius, Mich. Neander, Hiob
Magdeburg, Nic. Selneccer och andra».4
Redan den redogörelse, Collijn lämnar för arbetets innehåll5, väcker
misstanken, att han är inne på fel spår rörande källfrågan. En närmare
granskning visar också, att misstanken är riktig. Det av Jacobus Erici
redigerade arbetet visar ringa släktskap med de grekiska
översättningarna av Luthers lilla katekes6 och måste kunna återföras på en gent
emot dessa mera fristående katekestyp. Detta är också möjligt. Källan
till vår första grekiska katekes är nämligen Lucas Lossius’ »Catechesis
christianorvm graece vna cvm examine in eandem grammatico, pro
incipientibus graece linguae tyronibus», som utgavs i Frankfurt 1563.
Innehållet i detta arbete fördelar sig på följande sätt: efter
vederbörlig epistola nuncupatoria och en förteckning över det grekiska
alfabetet med bifogade anvisningar för bokstävernas uttal (s. A2r-A4r)
följer katekesavdelningen (s. A4v-B6r), till vilken fogats en samling
bibelcitat under rubriken »Loci sev dicta insigniora ex Euangelio
Ioan-nis, Actis Apostolorum, & Epistola Pauli ad Romanos» (s. B6r-C4v).
1 Anm. Brevet skrivet av någon annans hand. Endast namnet har L.
själv tecknat.
2 NTBB VIII, 117-122.
3 Collijn, Sveriges bibliografi intill år 1600 III, 22.
4 NTBB VIII, 121.
5 NTBB VIII, 120 f.
6 Noterade och summariskt beskrivna i WA XXX:i, 718-722. Som
jämförelsematerial har jag haft tillgång till Hiob Magdeburgs arbete (i: Red,
Quellen zur Geschichte des kirchlichen Unterrichts I: 2, 579-587) samt Mich.
Neander, Catechesis Martini Lvtheri parua, grecolatina, Basel 1567.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
