Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Birger Nerman, När Sverige kristnades (Doc. Helge Ljungberg)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
granskningar och anmälningar
3°9
Birger Nerman, När Sverige kristnades. Sthlm 1945. 193 sid. Pris
kr. 8: 50, inb. kr. 12: 50.
Professor Birger Nerman har i »När Sverige kristnades» genom en
sammanställning av de skriftliga källorna och det arkeologiska
materialet i den populära framställningens form givit en saklig översikt över
det yttre händelseförloppet vid Sveriges kristnande.
Historien om hur svenskarna en gång i tiden bytte tro är minst av
allt entydig. Vittnesbörden står ofta mot varandra på ett sätt som gör
det ganska svårt att finna den rätta avvägningen. Många teorier har
också sett dagen. Nerman har i sitt arbete inte gått till ytterligheter
utan i regel intagit en förmedlande ställning, vilket å andra sidan inte
innebär att uppslag och synpunkter fattas. Tvärtom, framställningen
är levande och fängslande, men man har alltid känslan att vid sin sida
ha en lugn och erfaren ciceron, som hellre tiger än säger för mycket.
Skildringen av kristendomens införande i vårt land måste bli
sammansatt. Nära nog varje landskap måste behandlas för sig. Åtminstone
bör följande grupper särskiljas: 1. De gamla danska landskapen. 2. De
delar av Västsverige som följde norsk omvändelsehistoria. 3. De
egentliga götalandskapen. 4. Gotland. 5. Svealandskapen. 6. Norrland samt
ev. som särskild grupp Jämtland.
Nerman har jämte skildringen i stort koncentrerat sig på grupperna
3—5. De litterära källorna har varit Rimbert, Adam av Bremen samt
vissa norröna källor.
Man kan arkeologiskt påvisa att förbindelserna mellan Norden och
Västeuropa varit livliga sedan omkring år 650, varför kännedomen
om kristendomen redan före Ansgar inte varit alldeles obetydlig. Av
särskilt intresse är Nermans försök att påvisa kristen mission på
Gotland under 800-talet. Litterärt finns inte något vittnesbörd om sådan
mission, men Nerman menar att det a priori vore sannolikt att
handels-ön Gotland redan tidigt fått känning med kristendomen. Gravfynden
visar en påtaglig nedgång under 800-talet, vissa kristna motiv börjar
uppträda på brakteatrar och nålar vid samma tidpunkt, medan
900-talets fynd visar kontinuitet med 700-talets. Avbrottet under
800-ta-let tolkar Nerman som ett bevis på att ett kristet missionsförsök
företagits på Gotland ungefär samtidigt och under samma förhållanden
som i Björkö.
Även i fortsättningen ägnar Nerman Gotland uppmärksamhet.
Likbränningen upphörde omkring 1000, men gravarna är ännu under
senare hälften av 1000-talet rikt utstyrda. Detta för fram till
antagandet att Gotland kristnats under 1000-talet, främst under dess senare
hälft, ett förhållande som också stämmer med de skriftliga källornas
uppgifter.
Beträffande Sverige i stort redogör Nerman först för
Ansgarsmis-sionen och sedan för missionen under 1000-talet. Helt riktigt sätter
Nerman en skarp gräns vid år 1060, då missionen för en mansålder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
