Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Labyrinten. I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sällskap, som småler överseende. Ty en viss grad
av excentricitet kan anses vara fullt korrekt.
Den unge mannen har emellertid redan kommit
så långt utom korrekthetens råmärken att han
frågar förste bäste på gatan efter den underliga
flickan. Frågar med stigande oro. Och äntligen kan
en konstapel, som givetvis haft grava ämbetsskäl
att uppmärksamma kringstrykerskans färd, ge
upplysningar. Sökaren kommer på rätt spår och finner
inom kort den sökta, ja, är nära att stupa över
henne. Hon har vikit in på en skummare tvärgata,
satt sig på trottoarkanten, orkar inte mer. Orkar
knappt förvåna sig, än mindre göra några som
helst invändningar, då den unge mannen ropar an
en droska och hjälper henne upp däri. Han frågar
var hon bor? Ingenstans. Inte något hem? Nej.
Vart skall han föra henne? Så dags på dygnet
finns inte mycket att välja på. Den unge mannen,
vars förnamn är Axel och vars efternamn kan
utelämnas – han tillhör i varje fall den välaktade
släkten Någon – har givetvis ett hem. En mycket
vacker garçonnière, vars i själva verket rätt enkelt
hållna rum bör synas praktgemak för en medlem
av labyrintens trångbodda folk. Så vackra, fina,
dyrbara ting måste väckra undran och beundran
hos en halvdöd. De väcka Ingrids intresse. Stödd
av kuddar sitter hon på divanen i herr Axels
arbetsrum och betraktar storögd, fast genom
trötthetens och det obegripliga äventyrets töcken all
härlighet. Hennes intresse återväcker ett intresse,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
